Taklagsfest på vårt största bygge någonsin!

Då var det dags! Taklagsfest för killarna som tillsammans med våra underentreprenörer och Luftfartsverket byggt Diparts största nyproduktionsprojekt någonsin, Green Cargo på Arlanda. Det vi byggt är en vaktstation där allt gods som ska lämna Arlanda måste passera efter att först grundligt blivit kontrollerat av tullen. Med andra ord inte vilken vaktkur som helst, utan kanske världens största vaktkur, i varje fall Sveriges största och definitivt Arlandas.

Det har varit en utmaning som killarna tagit sig an med en stor portion energi. Och bygget har också gått bra. Vi har egentligen inte haft några större problem utan resan har gått smärtfritt.

Thomas och Pastorn håller tal och tackar våra underentreprenörer och beställaren Luftfartsverket för ett gott samarbete projektet igenom.

Här är hela gänget som utfört jobbet. Sällan har ett bygglag presterat bättre. Tiden hölls, beställaren är riktigt nöjd, våra UE vill jobba mer med oss och kalkylen ser ut att gå ihop. Och dessutom är det idel glada miner vilket är viktigt. Det är ju resan mot målet som är livet!

Här ser vi hela gänget några timmar senare på O ´Learys i Uppsala. God mat, liveband och trevliga kamrater som umgås. Kan det bli bättre!

Om vi summerar det hela så kan vi alla vara nöjda över det resultat vi åstadkommit. Från det att vi började med markarbetena i somras till dess att någon ur kungafamiljen klipper bandet om några dagar! Vi kan gott vara lite stolta!

Såg en oerhört gripande bio igår. Den handlade om en familj där en av döttrarna var kroniskt cancersjuk

Jag gick och såg filmen med min äldsta dotter, Danielle. Och jag lovar att det inte tog ens 15 minuter så var hennes mascara på väg nerför kinderna. Och jag var också kraftigt berörd där jag satt och höll om henne.
Familjen hade två döttrar. Den yngre av de två hade ända sedan barnsben fått vara lite av en reservdelsmänniska åt sin äldre sjuka syster. Som hon för övrigt älskade över allt annat. Ingreppen läkarna gjort på henne för att ta allt från benmärg till blod var oändliga. Nu var det dags för en av njurarna. Den yngsta dottern sa stopp och stämde sin familj och då främst sin mor för rätten att själv få bestämma över sin kropp. Hennes dilemma där systerns liv var i ena vågskålen och hennes egna möjligheter till ett rikt, friskt och långt liv i den andra var enkelt för oss att förstå.
Filmen var oerhört gripande och välgjord. De talrika scenerna som visar på den äldsta dotterns sjukdom var realistiska och välgjorda. För Danielle och mig blev det nog extra starkt därför att nu i november är det ett år sedan min mor gick bort i just cancer. Så tro mig om jag säger att filmen är realistisk och välgjord, tyckte mig känna igen varenda scen som om det var igår.
Det är en film man kommer ihåg som har ett vackert, sorgligt och oväntat slut. Ta med en servett och gå och se den! Att den dessutom handlar om något som många av oss kommer tvingas konfrontera en dag gör den bara ännu mer intressant.

Jag följde med till O´Learys och vi fick tid till att sitta ned i lugn och ro. Då kom grabbarna med många bra idéer och synpunkter!

I fredags var det hektiskt. Först hade jag träffen med HG Wessberg, Reinfeldts statssekreterare och därefter var det tårta och taklagsfest ute på Arlanda. (Vi var ju klara med vaktkuren, vårt största nyproduktionsjobb någonsin.) Men jag ska berätta mer om dessa två events när jag fått fler bilder.

Men i varje fall! I fredagskväll efter taklagsfesten som slutade vid fyratiden så åkte hela dipartgänget till O´ Learys i Uppsala för att umgås och äta och dricka gott. Det var riktigt trevligt och jag hamnade i flera intressanta diskussioner med andra dipartianer. Häftigt var att alla som tog upp saker med mig gjorde det med syftet att förbättra! Och det var bra idéer de framförde.
PH sa till mig. ”Jens vi borde ha små lådor i bodarna där vi tar hand om batterier. Vi använder mängder och vart de tar vägen vet jag inte”…. En stund senare fortsatte PH ”Något vi alla skulle göra är att gå en förstahjälpen kurs. För om det händer något så vill vi ju veta hur vi ska hantera det.” Bägge dessa idéer är bra. Den om batterier är helt ny men förstahjälpen utbildning har tidigare varit på tapeten. Kanske dags att ta tag i det.
”Z” som var försteman på vaktkuren böjde sig mot mig, överröstade musiken och berättade att vårt miljöcertifierade åkeri inte själva kunde flytta våra bodar. De beställde i sin tur jobbet av ett annat åkeri som i sin tur köpte in ett tredje. Och plötsligt har vi tappat kontrollen… Det är dags att ringa vår samarbetspartner för ett samtal. Vad oerhört viktigt för mig att få reda på sådana här saker.

Det var ett flertal bra idéer som PH kom med under kvällen
Ännu fler smarta idéer och lösningar kom fram under tiden som vi åt. Framförallt när det gäller hur vi ska få in fler jobb och hur vår produktion ska förbättras. Och det som värmer i hjärtat är det stora engagemanget som finns för att vi ska fortsätta att förbättra oss. Så länge det engagemanget finns så kommer det gå bra för oss på Dipart!

Jag ska prata på en lärarkonferens inför i stort sett alla lärare från byggprogrammen i Stockholmsområdet. Vad ska jag prata om? Var kan göra en skillnad i deras vardag?

Först tänkte jag prata om svartjobb, rökning, vikten av att kunna läsa ritningar, hur viktigt det är att eleverna förstår varför de ska kunna räkna ut en area osv. Åhh så tråkigt. Jag har hört det förut och definitivt varenda lärare. Jag kände en lust för att ringa och tacka nej! Men samtidigt är det en jättechans att påverka! Den får liksom inte slarvas bort. Bollade mina tankar lite med brorsan och min gode vän Beda. Vi kom fram till en helt annan approach.

Varför inte passa på att ta hjälp av lärarna istället. Låta dem hjälpa mig och varandra. Det är ju en enorm kunskapsbank som kommer sitta framför mig! 100 lärare med i snitt 20 års erfarenhet! 2 000 års yrkeslivserfarenhet! Känn efter vilken potential!
Jag skulle kunna börja med att beskriva min vardag där det för mig som förälder inte är någon självklarhet att få min 15 åriga dotter att bry sig om skolan. Tvärtom det suger, jag tycker det är lite hopplöst faktiskt. Hon har helt enkelt inte den motivation som behövs. Så varför inte börja med att beskriva min situation som lite desillusionerad förälder och sedan släppa ordet fritt. Hur får jag min tonårsdotter motiverad? Lärarna får helt enkelt hjälpa mig med konkreta tips på hur jag kan lyckas...
Sedan vill jag också berätta om att jag ska till en gymnasieskola och prata inför 6 klasser extremt skoltrötta elever... Hur ska jag som företagare och blivande arbetsgivare nå dem?
Hur ska jag kunna skapa inspiration och motivation? Pekpinnen har de säkert redan smakat på utan resultat... Återigen så vill jag ta hjälp av lärarna... Få en dialog... Få oss alla i rummet engagerade och släppa kreativiteten fri...
Hur det här kommer gå? Jag har ingen aning. Jag får väl skriva och berätta i mitten på nästa vecka. Men att någon kommer skratta det är jag övertygad om. Själv får jag släppa taget och ge mig ut på djupt vatten, ser faktiskt lite grann fram emot det...

Svenskt Näringsliv har bjudit in mig till en lunch med HG Wessberg, Reinfeldts statssekreterare! Jag ska berätta för honom vad regeringen bör ta tag i!

Jag fick ett mail från Stefan Holm, regionchef för Svenskt Näringsliv i Stockholm. Han bjöd in till den här lunchen nu på fredag. Meningen är att politikerna ska få direktkontakt med företagare för att på så sätt få en bra förankring i verkligheten.
Jag ska ge dem mina åsikter. Var ni så säkra! Dessa är väl förankrade i min vardag, Stockholms byggbransch som jag kommer vara med på mötet för att representera! Givetvis har jag åsikter om en massa saker men det är nog viktigt att jag väljer ut ett par som är viktiga just för oss på Dipart, i vår dagliga verksamhet, som byggfirma i Stockholm.
Regeringen måste ge skattemyndigheten möjlighet att göra oannonserade besök ute på byggena för att kontrollera om svart arbetskraft förekommer. Med ID06 har vi sett till att få koll på de hederliga. Nu är det dags att ta tag i de kriminella!

Bygg ut biogasen! En mängd företag, bland annat vi, har varit pionjärer i sitt miljötänkande! Om regeringen inte låter biogasdistributionen få fortsätta att utvecklas kommer många företag stå med dyra icke fungerande bilparker som riskerar att förstöra deras konkurrenskraft. Och det vore ett stort steg bakåt för miljön! Idag kostar våra biogasbilar oss stora pengar i form av extra åtgärder för att få drivmedelsfrågan att fungera. Vi borde istället vara gynnade!

En lastbil som drivs av biogas är mycket dyrare i inköp, går bara ca 30 mil på en tank och får med jämna mellanrum bärgas då gasen inte fungerar på mackarna. Man borde vara gynnad av sitt engagemang för miljön inte tvärtom!

Lagen om offentlig upphandling, LOU, är också intressant och värd en diskussion. Jag kommer delta i den. Finns massor att säga där.
Dessa tre ämnen kommer jag fokusera på och förhoppningsvis ska mina budskap nå rakt in i maktens boningar!

Arbetet med hemsidan går vidare och nu satsar vi främst på delen som handlar om vår produktion.

Det visar sig ta mycket längre tid att få till hemsidan än vad vi någonsin trott. Framförallt så höjer vi själva hela tiden ribban. Om en del blir bra så är det svårt att låta partiet bredvid vara om det inte håller samma klass. Att avgränsa arbetet är en dygd väl så svår att hålla!
Nu är vi inne och arbetar dels med bildspelen under rubriken Proffs på vad och dessutom så jobbar vi med presentationerna av alla oss på Dipart. Vi ska även få upp ett bra bibliotek med pressbilder. Det ska vara enkelt för journalister som vill skriva om oss att få tag på bra bilder gratis.
Vi kommer nu under två dagar åka runt på olika byggen och fotografera.

Idag var vi på Arlanda och fotade vaktkuren, Pahléns där vi fick bra bilder på grabbarna och sist var vi förbi Niklas gäng i Järfälla där de renoverar ett P-Hus. Dessutom fotade vi Roger och Karpa som var där med hela vattenbilningskittet.
Imorgon ska vi ta pressbilder och dessutom åka runt till ytterligare ett par byggen.

Jag måste säga att vår egen utsände som fotar till vår interntidning Monthly är skicklig men i jämförelse med ett proffs så står han sig slätt. Det ska bli riktigt häftigt när alla dessa proffsbilder finns på hemsidan.

Den här veckan har varit magisk! Vi har ett tryck i organisationen som kanske aldrig tidigare.

Vi har redovisat bra siffror de senaste månaderna, det är ingen nyhet! Men nu i september var det riktigt bra siffror. Sådana där siffror man vill ha under kudden i flera dagar! Och vad skönt jag ska sova!

Och med det tryck jag känner i korridorerna så vågar jag nog säga att nu har det nog vänt. Alla har fullt upp hela tiden och ljuset på kontoret är tänt till bra långt in på kvällen. Jag får nog börja kolla så några av oss inte jobbar för mycket. Men att vi ser ljuset i tunneln och är på väg ut ur den det är nog klart. Den mörka lite tråkiga lågkonjunkturstunneln vi varit i under det senaste året ska snart vara ett minne blott! Men då krävs det att vi lyckas fortsätta på den inslagna vägen! Men jag ser inget som pekar på det motsatta.
Och mina kära kollegor Silver och Thomas som sköter vår försäljning fortsätter med att få in uppdrag från våra kunder. Skönt för allt börjar ju med att en affär görs upp! Och med sådana kollegor som ser till att vi har att göra för alla på Dipart så vad kan jag annat göra än att ta helg och sova gott ända till måndag morgon då vi ger järnet igen!

Får rot-avdrag för arbete som aldrig utförts

Jag kan idag läsa på Svd näringsliv att Eva Sigrand i Stockholm fått hem ett meddelande från Skatteverket. Det stod att hon fått skattereduktion för byggjobb utförda hemma hos henne till ett värde på 47 000 kronor. Det passade henne inte alls eftersom hon veterligen inte vare sig beställt eller fått något byggjobb gjort. Hon anmälde detta per mail till skattemyndigheten som förvisso ännu inte hunnit svara henne.
Med andra ord hade ett företag skickat in och äskat samma summa från skattemyndigheten, ett rent bedrägeriförsök med andra ord. Enligt Bengt Hansson, handläggare på Skatteverket och expert på rot-avdrag, görs ingen utredning när begäran om skattereduktion kommer in. Om bara blanketten är rätt ifylld betalas pengarna ut till företaget och ett meddelande skickas ut till kunden.
Jag anser att fenomenet är likadant på konsumentmarknaden där privatpersoner köper byggtjänster som det är på den professionella sidan. Finns det inget fungerande kontrollsystem så fuskas det. Och det är inte fusk. Det är grov kriminalitet. På den professionella sidan är det mångmiljonbelopp det handlar om och andra än scouterna är inblandade. Och kontrollerna är mycket begränsat effektiva om handläggarna på skattemyndigheten inte lämnar sina kontor.
Jag är ledsen att behöva konstatera det men det krävs en fungerande kontroll med konsekvenser för de som begår brott för att ett regelverk ska få åtnjuta medborgarnas respekt.

Se, njut och skratta

Det blir en glad start på veckan.

Regeringen bör fortsätta ge ekonomiskt stöd vid anställning av personer med funktionshinder

Antalet anställda i olika former av arbete med stöd, till exempel funktionshindrade med lönebidrag, var 73 000 personer. Det innebär en minskning med 10 000 jämfört med samma månad i fjol. Det här skriver DN ekonomi idag i sin nätupplaga.
Det är så att vem som helst av oss kan drabbas av en kronisk sjukdom, bli blind eller skadad i en olycka. När det händer blir det svårt för oss att konkurrera på arbetsmarknaden med en fullt frisk person.
Jag tror därför det är klokt att ge företag som anpassar sysselsättningen eller arbetsuppgifterna åt en funktionshindrad ett ekonomiskt stöd. Det blir en ekonomisk kompensation till företaget som då kan fortsätta att vara ekonomiskt konkurrenskraftigt mot andra företag. Dessutom blir det lättare för de av oss det gäller att konkurrera på arbetsmarknaden. Och så behöver inte företagen då ställa samma höga krav kanske... Tänker på ackord och annat där annars utslagningen kan bli extra kännbar.
Hos oss har det fungerat bra med ekonomiskt stöd till ett par personer som inte har samma möjligheter som vi andra. Men att de förtjänar att få en plats på arbetsmarknaden är självklart. Bidraget har gjort det motiverat att välja dem istället för alla andra sökanden. Så jag hoppas detta som DN skriver inte är början på en medveten politik eller trend...

Det känns som vi har slutgiltigt vänt lågkonjunkturen ryggen!

September var den bästa månaden vi haft på Dipart på mycket länge sett rent lönsamhetsmässigt. Det visade siffrorna som Marie kunde redovisa idag. En annan för mig personligen väldigt glädjande sak är Mats återkomst i arbete. Det är en ren gudagåva! Han går direkt in och tar över vissa verksamhetsområden vilket leder till att min vardag blir betydligt mindre splittrad.

Ah vad skönt! Fredag och jag jobbar. Har legat lite halvt om halvt däckad i veckan i någon form av influensa. Men man bedöms ju på helheten och när veckan summeras kan jag konstatera följande.
I början på året gick vi katastrofalt dåligt med förluster som följd. På grund av detta fick vi genomföra en mängd åtgärder men framförallt så har alla fått kämpa lite utöver det vanliga. Nu har vi precis kunnat se att vi även i september tjänade pengar och kan nog konstatera att trenden nu pekar uppåt. Och det krävs bara att oktober också går med en liten vinst så är vi sett över hela 2009 tillbaka på plus! Fantastiskt roligt och rent konkret innebär det att vi kan aktivera utbetalningarna av våra bonussystem som givetvis legat frysta då vi inte tjänat några pengar. Värt att påpeka är att bonusdelen hos oss förvisso inte är självklar men att den är en del av lönen som vi ska sträva efter att alltid kunna betala ut! Men kravet är givetvis att vi har råd med det.
Vår nöjd medarbetarenkät var tydlig. Personalärendena sköttes inte tillräckligt bra. Det stämmer säkert för jag har inte kunnat prioritera dem under det senaste året. Så när Mats nu är tillbaka och kan gå in med sitt systematiska sätt att jobba så blir det säkert högre betyg redan på nästa års enkät.
Vad underbart! September månad gick kanonbra!! Jag blir avlastad så det dundrar om det!! Jag har anlitad städhjälp!! Länge leve rotavdraget oavsett vad det kallas i debatten, rut, rot eller pigavdrag1 För mig som ensam småbarnsfarsa så är det ytterligare en gudagåva! Fler sådana tack så blir jag ännu gladare.
Hoppas du får en riktigt skön och bra helg.

Vi åkte till Convictus och fyllde upp deras bibliotek med böcker vi själva gärna läser

Dino som är föreståndare på härbärget Convictus i Bandhagen råkade för en tid sedan nämna att deras bibliotek nog är stort och bra alltid men att utbudet av läsvärda böcker är mycket begränsat.
”Vad är det för böcker ni skulle vilja ha?” frågade jag. ”Samma typ av böcker som ni själva gärna läser,” var det självklara svaret från Dino som fortsatte ”många av våra gäster uppskattar att någon gång emellanåt kunna få sitta ner med en bra bok och läsa i lugn och ro på ett ställe där de är välkomna”.
Sagt och gjort, vi kunde själva se behovet och drog därför igång en insamling både inne på kontoret och ute i bodarna. Dessutom ringde Kaveh och Yasmin till ett antal bokhandlare som nästan undantagslöst skänkte böcker när de fick höra syftet med insamlingen. Det var nog bara Coop Forum i Gustavsberg som hade som policy att inte skänka bort något.
När vårt bokföringsarkiv var proppfullt med böcker så bestämde Yasmin och Marcus en dag med Dino och åkte dit med en Golf Caddy fylld med böcker av alla de sorter.

Marcus och Yasmin lastar in ytterligare en kartong böcker. 

Härbärget ordnade med eget fordon från bilen och till biblioteket.

Jan Guillou, Lisa Ekdahl, Henning Mankell, Stieg Larsson osv, Det mesta som varit populärt de senaste åren fanns med någonstans bland alla kassar och lådor.

Ja ibland visste vi inte var vi skulle börja. 

Det var massor av jobb. Vilka böcker skulle bort och vilka skulle få vara kvar.

Det blev en lång arbetsdag där roliga möten, mycket sorterande och skratt fick tiden att gå.

Yasmin blev poppis bland gästerna.

 
Dino, Yasmin och Marcus, alla potentiella bibliotikarier.

Men när allt var klart så hade Convictus ett betydligt bättre bibliotek än innan vi kom.
Och inte nog med att vi fyllde upp biblioteket med bra böcker. Vi tog med gemensamma krafter med oss alla gamla böcker och slängde dem på återvinningsstationen.

De riktigt trista böckerna får en ny chans.

Jag vill passa på att tacka alla som skänkt böcker och som ansträngt sig för att vår insamling skulle bli lyckad! Var så säkra på att böckerna kommer till stor glädje, minst en gång till. Tusen och åter tusen tack.

Nu rör det på sig på jobbet! Häftigt och det krävs om intresset och lusten att jobba ska finnas kvar!

Mats är tillbaks efter sin jordenruntresa. Idag är hans första arbetsdag på 9 månader. Han kommer ta över området verksamhet/personal från mig vilket kommer ge mig kraft, ork och tid för att bättre sköta mina andra ansvarsområden. Jag tänker då främst på VD-skapet och marknadsföringsbiten. Enligt resultaten på vår nöjdmedarbetarenkät så har vi inte skött personalfrågorna så bra det senaste året! Min tro är att det kommer få en rejäl uppryckning nu när Mats från och med idag tar över.

Dessutom håller vi på med en stor omflyttning av arbetsplatser på kontoret. Vi gör om det gamla fina konferensrummet en våning upp till arbetsledarrum. Är nog klokt att ha alla arbetsledare samlade så är det lätt för dem att bolla produktionsfrågorna sinsemellan. Grabbarna håller på att flytta pärmar och möbler just nu när jag skriver. Vi börjar bli trångbodda, dags att ta ett större kliv?

Dessutom har Yasmin och jag nu på morgonen börjat organisera en kväll då vi har öppet hus för potentiella kunder. Vi ska bjuda in alla som har en aktuell offert från oss liggandes. En trevlig kväll som börjar med att vi minglar lite och sedan berättar vi om Dipart och vår resa tillsammans med vår värdegrund! Givetvis kommer vårt kvalitetssystem och vårt sätt att genomföra entreprenader belysas också. Det kommer Thomas och Anders sköta galant. Kan den här kvällen göra att någon sedan väljer oss istället för någon annan entreprenör så vore det toppen!

Vår dataguru Sami är här på kontoret nu också. Han ska installera flera nya datorer och fixa delade kalendrar och en massa annat. Sami skulle vi nästan kunna ha på heltid för det här med datorer är ett ständigt utvecklingsområde. Tur att våra fyra nya ingenjörer är så hemma på området. Och är det något de undrar över så kan de ju alltid fråga, någon annan.

Och klockan 13.00 har vi ekonomimöte. Vi går igenom de entreprenader där vi inte är helt överens med kunden om ekonomin. Det blir så lätt att man släpper sådana jobb och går vidare istället. Det är ju jobbigt att ta i ”gammal skit”. Och det duger ju inte. Så här får jag den stora glädjen att spela internpolis.

Jo så här har måndagen börjat. Lugnt och skönt och strukturerat. Inte alls som igår då samtliga mina tre barn hade turneringar och träningar samtidigt. Jag hann med att hämta minstingen som sovit borta, titta på tre handbollsmatcher, en innebandymatch och skjutsa till fotbollsträning samt hämta ungarna efter aktiviteterna och laga lunch innan 17.00. Alla fick göra sin egen omelett!  Men sedan var jag färdig för slakt kändes det som. Det är jobbigare att titta på när ungarna spelar än att spela själv! En total energi tömning som avslutades när äldsta tjejen vann i innebandy med 3-2 och taket i Ormingehallen lyftes!

Så när måndagen kommer är det ett inre lugn som infinner sig...

Jag var igår på galan Årets Chef 2009 och lyssnade bland annat på SE Bankens VD Annika Falkengren. Hon gav sin syn på den ekonomiska krisen och hennes egen bonus. 

Först och främst så tål det att sägas igen och igen och igen. Tro inte på allt det som står i tidningarna. I varje fall inte utan att ha hört versionen från de som berörs. Det var nog samtliga talare under galan ense om.
Jag går på de här galorna av flera skäl. Främst för att det är roligt och stimulerande att träffa alla dessa intressanta människor. Bara en sådan sak som att Stina Dabrowski öppnade dörren från damernas samtidigt som jag passerade så jag fick dörren rakt i ansiktet varpå Stina blev helt förskräckt och gav mig en stående kram! Det var värt en bula! Tänk att offentligt få krama en kvinna som intervjuat Nelson Mandela, Arnold, Fru Clinton, Thatcher och givetvis självaste Diego Maradona bara för att nämna ett fåtal.
Men kanske viktigare ändå. Det ger mig många bra idéer på hur vi bättre kan driva vårt eget företag. För alla delar med sig på ett härligt och öppet sätt av sina idéer och livserfarenheter. Så jag lyssnar och tar med mig en och annan bra idé hem till oss på Dipart!

Jan Eliasson
En stjärna igår var Jan Eliasson. En annan Annika Falkengren, VD för SE Banken. Hon var häftig av flera skäl. Hon gav ett oerhört kompetent intryck av en hårt arbetande kvinna som rationellt och med oerhörd kraft genomför sitt uppdrag. Jag blev ordentligt imponerad av henne! Kompetent, verbal, småbarnsmor, VD för börsens 6:e största företag och en person som jag kunde känna för.

Annika Falkengren
När intervjun kom in på bonusfrågan så såg jag att hon var genuint trött på den. Men hon berättade hur styrelsen för banken arbetat fram ett löneförslag till henne som VD ett år innan det blev känt av medierna. Det nya förslaget med enbart en fast lön blev i realiteten en lönesänkning i jämförelse med det upplägg med fast lön och en rörlig del hon hade året innan. När resultatet av detta nya upplägg kunde läsas i årsredovisningen året därpå blev det ett medialt ramaskri. För just då kom också finanskrisen, den värsta sedan 30talet.
Jag förstod på Annika att detta plötsliga och oväntade gatlopp hon fått genomgå i alla tidningar varit riktigt jobbigt. Främst kanske för att det så markant påverkat hennes familj och omgivning. Idén med det nya systemet var just att komma bort från de avarter ett rörligt system med bonusdelar hade. Så syftet var bra men det hela kom fel i tiden och vinklades hårt av journalisterna på ett kan tyckas oschysst sätt.
Och visst måste det vara ägarnas ansvar att lönenivåer och system är sunda och att deras anställda direktörer får ersättningar som kan vara acceptabla för bankernas intressenter. Direktörerna kan ju inte sätta sina egna löner!
Igår fick jag återigen en påminnelse om att det är klokt att höra bägge parters version innan man bildar sig en uppfattning. Jag blev helt enkelt lite klokare genom att lyssna på Annika Falkengren!