Nu är det paus i jobbandet, bloggandet och allt annat som har med krav och prestationer att göra.

Det är dags för mig att sammanfatta 2010 och därefter avsluta med att önska alla en riktigt skön sommar. För det här är sista inlägget på bra länge för nu tar jag och stänger ner datorn och åker ner till Östergötlands slätter. Omberg, Borghamn och så Tåkern förstås är det som nu gäller för mig och kidsen. Och så Tuppen Putte förstås... Men i början på vecka 32 är du välkommen hit igen..

Det som i folkmun har kallats finanskrisen fortsatte för oss en bit in på 2010. Röda skrikande siffror följde oss under de fyra första månaderna. Men nu har maj och juni varit ordentligt positiva månader som tillsammans gjorde att vi tar halvårsvila med ett litet men ändå synligt positivt resultat. Åhh vad skönt! För mig personligen var det här väldigt viktigt och kanske en förutsättning för att min semester skulle vara värd namnet. Och hösten känns riktigt bra, det har vänt nu väljer jag att tro för jag känner det i magen, och den har sällan fel! (Min mage består av all min samlade erfarenhet det är därför jag litar på den. I de fall min magkänsla säger en sak och mitt förhoppningsvis rationella tänkande säger en annan så är det i nio fall av tio så att det visar sig att jag borde ha lyssnat på magen... )

Vi har under året skapat ett ordentligt kontor i Arlandastad. Det drivs av ett tjugotal killar och tjejer som tillsammans genererar en liten men stabil vinst varje månad samtidigt som de verkar ha riktigt kul och får alltfler nöjda kunder. Det börjar bli något stort därute. För oss som utgår från huvudkontoret händer det också saker. Med lite tur kommer våra lokaler att bli både större och mer ändamålsenliga inom kort vilket behövs. Men jag återkommer om det i höst. Summa summarum så positionerar vi oss för att nå vår Vision Dipart 2015 vare sig vi tänker på det eller ej. Bara att visionen finns där styr oss och vårt handlande, tro mig.

Vi byggare gillar att prata beläggning, och vi på Dipart är inget undantag. Hösten kommer bjuda på en mängd utmaningar. Broar och innergårdar för betongarna. Kontorsanpassningar och villor för snickarna och eventuellt så kryddar vi allting med något objekt från Ross Arkitektur och Design med vilka vi nu påbörjat ett samarbete. En sak är klar. Vi kan alla vara säkra på att vi kommer ha fullt upp i höst! Vi har massor. Och vi kommer behöva bli fler. En förstärkning är redan klar. Leddya kommer börja hos oss i slutet på augusti och tar då över Yasmins sysslor. Välkommen till oss Leddya!

Men jag stänger datorn nu och åker på semester tillsammans med barnen. Total frid för mig är mina turer på sjön Tåkern som ligger vid Ombergs fot. En stor fågelsjö som förutom att den är rik på fisk även är ett naturreservat på grund av sitt rika fågelliv. Där vid mitt torp ska jag samla energi och förhoppningsvis får jag med mig kidsen ut i kanoten. I varje fall någon gång. Annars åker jag själv så får de stanna hemma!

Total inre frid råder. Ända sedan jag var 17 år har Tåkern betytt något speciellt för mig...

Jag lovar att jag haft vissa gäddor uppe säkert tio gånger...

 Jag överlistade Knut igen. Nästa år väger han ytterligare något kilo och är precis lika lättlurad.

Så jag hoppas att du hittar precis det som för dig betyder samma sak som tåkern gör för mig. Vi fyller på energidepåerna och så syns vi igen efter sommaren!  

Vi ska börja samarbeta med Ross Arkitektur och Design och förhoppningsvis bygga fantastiska villor.

Vi har sedan lång tid tillbaka konsekvent låtit bli att arbeta åt privatpersoner. Vilket varit en klok och med facit i hand framgångsrik policy. Men när Ross Arkitektur och Design AB hörde av sig och föreslog ett samarbete så fann vi orsak att ompröva vår policy!

Vi träffades en kväll på vårt kontor. Pål Ross kom tillsammans med två medarbetare, David och Tom, som var och en ansvarade för en viktig kompetens hos dem. Hos oss fanns Johan, Anders, Mats, Thomas och jag på plats. Om jag sammanfattar kvällen, för vi satt och pratade ända till 22.30, så blev den oerhört trevlig. Vi riktigt gick igång på varandras kompetenser samtidigt som vi skrattade och hade kul ihop. Det kändes så rätt att samarbeta för vi upplevde att våra olika företag kompletterar varandra på ett nästan unikt sätt.

Men varför är vi beredda att ompröva det här med att jobba åt privatpersoner? Jo först och främst så är det här enskilda objekt som vida överstiger en vanlig villa i allt. Det är liksom extra allt i allting. Utmaningar för våra hantverkare, en design som är svårslagen, detaljnoggranhet som är en fröjd för ögat, entreprenadsummor som är stora även för oss, komplexitet i byggandet med speciella tomter och materialval, ja allt. Dessutom så blir kundgruppen inte priskänslig på samma sätt som vi tidigare varit vana vid vilket gör att vi tror oss kunna få en acceptabel lönsamhet även med privatpersoner som beställare.

När vårt samarbete kommer så långt så vi stoppar spaden i backen för första gången så kommer vi få bygga villor som är helt unika. Och som vart och ett av husen betingar ett pris som gör jobben intressanta för oss. Ta till exempel Ross serie av hus som går under namnet Unique Design. Namnet kommer av att det bara finns ett sådant hus i hela världen. Vilken fantastisk utmaning och vilka konstnärliga mästerverk, tänk att vi ska bygga sådana hus i framtiden!! Att Pål Ross har valt att fråga oss! Dags att stäcka på oss lite kanske?

Men förutom de helt unika husen så finns även en serie som heter Limited Edition. Det kan som mest finnas 12 likadana hus i hela världen och inget av dem får ligga närmare än 10 km från ett annat Ross hus. Även dessa hus är något helt utöver det vanliga.

Hur i tiden ligger vårt samarbete nu? Jo vi har kommit så längt som att vi är överens om att jobba tilsammans. Efter semestern kommer det konkreta arbetet att gå igång. Arbetshandlingar kommer till oss, ska prissättas. Vi ska göra om vårt "stafettlopp" till ett Rosslopp och vi kommer även börja skapa en avdelning som är redo när första huset ska igång....

Jag har själv en ny dröm, kan du gissa vilken dröm jag har?

En publicerad debattartikel i DN, påverkar det antalet läsare av min blogg?

Jo jag fick ju min debattartikel om problematiken kring  biogas i Stockholm publicerad. Kul, bra och säkert nyttigt om det kan få igång en debatt kring spektaklet. För det är precis vad det är. Tänk om man skött frågan på det här sättet i Frankrike! Då hade biogasbilisterna tömt lastbilslass med råmaterial till biogas framför biogasministerns kontor...Croyez moi!

Och ytterligare en intressant sak är: Hur påverkar en sådan här publicerad debattartikel antalet besökare här? Vad tror du? Med hur många procent ökade antalet läsare från dagen innan?

Var med om ytterligare en häftig sak från vår vardag i morse. Var och besökte Niklas, Erik, Tarik och Dennis som renoverar ett P-Hus i Orminge. Kanontrevligt gäng och allt flyter. Då kom Anders från Svenska väg förbi. Han ska asfaltera runt ett antal pelare vi gjutit om. "Då låter jag asfalten gå upp runt pelarna så inte vattnet kan komma ner där, som vi brukar göra." sa Anders till Niklas.

Niklas och Anders från Svenska väg diskuterar hur asfalten ska läggas runt pelarna.

"Ja vänta lite nu"  sa Niklas och började tänka högt. "Om vi låter asfalten gå upp runt pelarna vad händer då med portarna"  "vilka portar" sa Anders. "Följ med mig så går vi in i ett annat garage."

Anders och Niklas i ett garage där vi ännu inte påbörjat våra arbeten.

"Aha nu förstår jag, vi får helt enkelt göra en väldigt liten avrundning kring pelarna annars kommer de gamla portarna inte att få plats" sa Anders och Niklas nickade instämmande. Jag som följde det hela tänkte bara att oj vad lätt det hade kunnat bli fel. Om inte Niklas varit där och Anders bara gått in i det andra garaget där alla de gamla portarna var borttransporterade och själv bedömt vad som skulle göras. Nästföljande dag skulle Anders killar komma och gå igång med arbetena. Följden hade blivit felaktigt utförd asfalt runt samtliga betongpelare.... Ett antal tiotusentals kronor i sjön. Men så blev det inte på grund av att Niklas tog sig tid att gå igenom jobbet som skulle göras med vår underentreprenör.

Avslutningsvis så vill jag visa mina nya inneboende över sommaren...

Finns inget så kul för barn (och pappor) som en tupp, två hönor och ett gäng små gosiga...

Jag kommer under hela semestern vara i mitt lilla torp nere vid Omberg tillsammans med mina barn. Som en del i mutan som krävs för att få dem att följa med så ingår Putte och hans harem med tillhörande följe. Hur söta som helst och tro mig. De har var och en en helt egen personlighet och speciellt då Putte. Om till exempel Anna ger sig iväg på egen hand då blir han arg och ger sig genast iväg efter henne. Förra årets stora höjdpunkt var när Putte och Stina fick tillökning första gången. Intresset dalade givetvis för att efter ett tjugotal ägg helt utebli men ändå... till och med jag längtar lite efter Putte, han är lite som en i familjen.

Vi skapar något häftigt ute i Arlandastad, nämligen vårt kontor Dipart Norr!

Först kan jag konstatera att DN Debatt publicerade min artikel om biogasproblematiken. Det blev en halvsida, hade förstås hoppats på en helsida men men. Jag har ännu inte sett artikeln på webben men det kommer förhoppningsvis lite senare under dagen. Bra blev det och som jag lovat alla som svurit över biogasstrulet så ska jag fortsätta sätta det tryck jag kan på de ansvariga för debaclet.

Jag var ute på Dipart Norr i fredags, häftigt vad vi håller på att bygga upp där!

Vi har en parkering/uppställningsyta på 500 kvadrat. Har vi redan vuxit ur den?

Det första som skedde i fredags var att Pastorn höll driftsmöte. Samtliga närvarar och verksamheten med alla jobb står på dagordningen.  Att ett engagemang utöver det vanliga finns råder det inget tvivel om, det märks på alla idéer om förbättringar som kommer under mötets gång. 

Ett härligt gäng  som bryr sig om resultat på jobben och att vår uppdragsgivare ska vara nöjd.

Efter driftsmötet så var det min tur. Jag pratade om vår Vision för Dipart Norr, vårt arbete för ökad lönsamhet och en hel mängd andra saker. Någon sa "hur kan vi hjälpa till för ökad lönsamhet?" och så diskuterade vi hur vi ska få mer pengar över.

Och under den timmen jag pratade så haglade frågorna och givetvis så kom vi även in på lönefrågan. Jag sa att först måste vi se till att få en lönsamhet som ger utrymme till större löneökningar än de avtalade. Klarar vi det så finns förutsättningarna. Någon frågade då "vad kan vi göra för att det ska ske, vi gör redan allt vi kan?"  Ja vad ska jag svara på det? Vi gör alla allt vi kan, vi får fortsätta att ta de stora strategiska greppen som spelar roll. Ett exempel på ett klokt strategisk beslut som ger förutsättningar till bättre lönsamhet är vår flytt av Dipart Norr. Jag tror det var riktigt smart av oss! Jag kommer återkomma till lönefrågan i framtida bloggar, var så säker. Men att allt det vi gör hela tiden spelar en roll det är klart. Ett tänk är att behandla Diparts ekonomi som om det vore vår egen. Kommer vi dit överallt då har vi kommit långt....

Vi pratade strategier, visioner, beläggning och framtid. Det var inte en monolog, det var en dialog!

Ju mer jag informerar i Monthly, på våra kvartalsmöten, i min blogg och på våra möten ju mer information vill alla ha! Fantastiskt för det är ett tecken på engagemang och delaktighet. Vilket jag tror är en nyckel till att vi ska nå vår Vision Dipart 2015 och även få högre löner och bättre arbetsmiljö för alla oss på Dipart. För det är tack vare engagemanget alla små förbättringar kommer fram som tillsammans gör att vi blir bäst.

Efter mötena gick Thorsan och jag en husesyn. Här ska vi be Miljö Trans om ordentliga skyltar så vi får en schyst återvinningsstation med ett flertal stationer.

Thorsan, navet i Dipart Norr, lugn, analytisk och strukturerd. En motpol till bland annat mig.

Sedan var det dags för käk! Pastorn hade bankat och marinerat. Och personligen så måste jag säga att jag ställde några frågor. "Pastorn varför bankar du köttet, ger det verkligen något extra?" . Och några frågor till för det var grymt gott.

Joey, vår utmärkte irländske snickare som lärt sig svenska på rekordtid, såg till att käket blev kanon.

Det är antagligen en tradition som skapats, det här med att grilla ihop. Det tar inte längre tid, Pastorn tänder grillen och 20 minuter senare kommer bilarna på rad in från de olika jobben runtom Arlandastad.

Darko tog över grillen när Joey blev hungrig... Med den äran, lite status att sköta grillen?

Och det här med att träffas och få prata med varandra är både viktigt och trevligt. Vi bygger dipartanda på det här sättet. Måtte Pastorn fortsätta banka...

Ser ut som jag får in en blänkare om problematiken kring biogasen på DN Debatt.

När jag för en tid sedan lyckades med att tanka biogas för 24 kronor och därefter fick gå in på macken och ställa mig i kö, igen. Då brast det. Jag åkte till kontoret och skrev ett debattinlägg som jag postade till DN Debatt Det verkar som de publicerar min insändare imorgon!

Så här glad är jag sällan när jag tankar biogas i Stockholm, men däremot i andra städer...

Apropå något helt annat. Vi har anordnat en hel mängd olika aktiviteter på Dipart genom åren.  Nu på torsdag är det sista gången vi tränar Taiboxning under Jörgen Kruths ledning vilket var en ny aktivitet för i år. Efter det ska vi göra en utvärdering huruvida vi ska fortsätta eller ej.

Det känns bra att ge alla medarbetare en chans att tycka till om mina beslut.

Personligen så tycker jag det här är toppen. En bättre och mer allroundbetonad träning är svår att hitta. Kondition, styrka, och smidighet i en härlig blandning och så skönt för stela axlar att få banka bort mjölksyran och den begynnande datastelheten. Så alla vi som vill att vi fortsätter med den här träningen, kom nu på torsdag. Och till dem av oss som aldrig provat. Kom och provträna, du kommer bli förvånad över hur kul det är!

Jag har fått önskemål om att fler inlägg ska handla om vad vi gör, vad vi bygger och om vad alla vi på Dipart sysslar med en helt vanlig dag.... Tar till mig det och har redan börjat fundera på.... Är ju glad för alla synpunkter från Er. Blir mycket roligare att skriva när jag vet att det jag skriver intresserar just dig.

Yasmin lämnar oss och går vidare.

När Yasmin nu lämnar oss så blir det ett stort hål i vår administration.  Jag själv kommer egentligen omedelbart sakna den kompetenta datasupport som med Yasmin funnits 5 meter bort. Egentligen oavsett vad det varit som gått sönder i min dator så har hon kunnat fixa det tämligen omedelbart. Detsamma gäller mobilen och alla dess funktioner som ideligen falerar. Hon har varit utmärkt på att laga den också. Och för att inte tala om Monthly....Ughh nu är det återigen jag som ska välja bland alla bilder och sedan beskära och lägga in. Och hemsidan. Det sista Yasmin fixade till var en översättning av hela sidan till engelska! Det har onekligen varit lite häftigt att jobba med vår marknadsföring tillsammans med någon som i stort tänker som mig. Det blir enkelt då och vi kommer snabbt i mål. Men förutom att justera mina tekniska hjälpmedel till min nivå så har ju Yasmin även skött telefoni, post och att ta emot de besökare som kommer till oss. En oerhört viktig syssla det här med att vara vårt ansikte utåt.

Som sista punkt på onsdagsmötet så tackade vi av Yasmin, ett avsked som nog alla tyckte var lite sorgligt.

Men nu gäller det att se framåt. Rekrytering av Yasmins efterträdare pågår för fullt. Och sysslorna kommer en aning förändras. Förutom de två huvuduppgifterna med reception och att hjälpa mig med marknadsföringen så ska den personen som kommer börja efter sommaren även stötta Marie med vår ekonomiska redovisning. För vi växer och det är ingen självklarhet längre för Marie att sköta all ekonomi, löner och övrig bokföring helt själv. ( Jag har faktiskt kollat på en del liknande företag och de har i regel två personer på samma tjänst!) Så den person som kommer börja hos oss efter sommaren har alltså tre huvuduppgifter -Sköta telefon och reception, -Stötta Marie med bokföringen. -Jobba med vår marknadsföring tillsammans med mig. Hon, för det kommer bli en tjej, kommer få en nyckelposition hos oss. Och jag har redan sett olika sökanden gå i våra korridorer på väg till Mats för intervju. Snart blir det dax för Marie och mig att få träffa några heta kandidater. Och enligt vad jag har hört så kommer vi säkert hitta någon som i varje fall är i närheten av Yasmins kaliber. Och det kommer räcka gott!