Tjänar vi pengar på att leva vår värdegrund?

Vi lägger ner mycket energi och kraft på att leva vår värdegrund. Och det är inte helt självklart. Mer än en gång har medarbetare sagt till mig "men nu lever du ju inte vår värdegrund". Det är helt enkelt ett aldrig avslutat projekt det här med att leva en värdegrund och jag behöver fortfarande ofta påminnas.

Men det blir ändå på något vänster ett sätt att leva. I praktiken ställs också ofta ett billigare alternativ mot ett dyrare där det mer kostsamma alternativet lättare överensstämmer med vår värdegrund.

Exempel kan vara: "vi ska visa varandra respekt" vilket givetvis innebär att vi som företag ska ha bra bodar, bra ställningar och utmärkta hjälpmedel till våra anställda. Ja en riktigt bra arbetsmiljö helt enkelt. Det är att vi visar oss själva respekt.

När en kund då säger "några 50 000 för etablering vill jag inte betala. Jag har ett jättebra pannrum som fungerar alldeles utmärkt om jag sätter in en toa, accepterar Ni det så får Ni jobbet" så gäller det att vara kall och tacka nej. För det är emot våra värderingar (och givetvis kollektivavtalet). Det är nog lite av en mognadssak också men att kunna välja bort det kortsiktigt mest ekonomiskt gynnsamma för att istället agera på ett sätt som känns bra i magen är viktigt. Och uppdragsgivare med sunda värderingar uppskattar vårt sätt att tänka och, hoppas jag, låter på sikt oss få den ekonomiska kompensation som ibland krävs för att kunna leva enligt vår värdegrund. Jag tänker på biogasbilar (bra för miljön-katastrof för ekonomin), att ta hand om praktikanter och lärlingar, göra samhällsinsatser eller vad det månde vara.

Det jag vill säga är att med rätt kunder ger vår värdegrund oss fördelar. Så här skrev en kund i ett mail till mig idag: "Min ambition är att kraftigt minska antalet ramavtalsbyggare i Stockholm, Dipart vill vi dock ha kvar då Era värderingar sammanfaller med våra". Ett sådant mail ger mig gåshud och kraft att komma tillbaka till kontoret imorgon också!

Det är alltid pirrigt inför ett framträdande

Nu sitter jag på kontoret och förbereder mig inför mitt framträdande senare idag. 60 personer från betongbranschen ska lyssna. De viktigaste beställarna, alla stora konkurrenter och en hel mängd konsulter och proffstyckare för att inte prata om tre av mina medarbetare. Så det gäller att jag gör bra ifrån mig.

Men hur gör jag för att göra bra ifrån mig? Jo allt handlar om energi... Jag måste bygga upp glädje, energi och kraft. Sedan gå ut på scenen och brinna för det jag pratar om. Och ge av mig och mitt budskap. Få med mig de som lyssnar. Om jag har den energin så går det bra. Efter ett par lite trevande minuter kommer jag alltid igång, om jag har energin.

Här pratade jag på Svenskt Näringslivs stora framtidsmässa. Då, precis som jag ska vara idag, var jag fylld av energi.

Och så gäller det att vara förberedd. Så nu de timmar som är kvar ska jag mentalt sätta mig in i den situation jag kommer vara i om en stund. Förutse hur jag går upp på scenen och börjar. Ofta är det bra att ha inledningen memorerad bara för att få en bra start. för en bra start ger energi, och det är det allt handlar om.

Dags att betala frysen

Förra året engagerade Sto Scandinavia mig som föredragshållare på deras betongdag. Meningen var att jag skulle prata under temat Kan man bygga ett företag utifrån en värdegrund?  Men det blev inställt då jag tappade rösten. Det är något jag gör med jämna mellanrum och har nu förstått att det är kroppens sätt att säga JENS, NU FÅR DU TA DET LUGNT ETT TAG!. Men jag hann ta betalt. Så jag blev skyldig Sto för en restaurangfrys som de betalade och som numera står på Convictus i Högdalen. Men imorgon är det dags för årets betongdag. Inte mindre än 60 potentater från betongbranschen samlas i Stos regi för att lära sig allt om betong, och värdegrundsarbete. För jag ska dra mitt föredrag i år istället. Ska bli riktigt roligt och bland de som lyssnar finns våra stora kunder inom betongbranschen samt chefer och ägare för våra största konkurrenter. (jag tror inte på att hålla saker och ting hemliga....om de fattar vad vi på Dipart gör, då hade de gjort något liknande ändå, fattar de inte tänket utan vill bara plagiera då blir det inget bra ändå..så jag tror att vi tjänar på att vara generösa med det vi tror är bra och prata om det öppet med de som är intresserade!)

Mansour framför en av de två kylarna som förändrat deras möjligheter att bjuda gästerna på god mat.

Jo så imorgon blir det en hel dag i betongens tecken. Och dessutom så ska jag hålla ett föredrag. Ärligt talat. Jag har ett mycket minimalt intresse för betong. Än mindre brinner jag för inpregneringar och krympsprickor. Men jag är intresserad av alla de människor som kommer på de här två dagarna. För konferensen fortsätter ut över östersjön och avslutas fredag eftermiddag... Jag tror den kommer vara riktigt givande. Sist jag var på något liknande försökte en arbetschef för en av våra konkurrenter sent på kvällen värva mig. Skulle vilja se hans min i morgon om han är där. Men nu när jag föreläser så vet nog alla vem jag är... Men att vara en av de som dricker minst är nog ett tips jag ska förmedla till mina kollegor innan vi stiger ombord. Likaså varför gud gav oss dubbelt så många öron som munnar...

Kan det vara för idealistiskt?

Sedan jag startade Dipart 1992 tillsammans med Thomas så har jag haft en mentor, nämligen min far. Flera gånger i veckan har jag bollat problem med honom och ofta fått oerhört kloka svar tillbaka. Under senare år har det blivit aningen mer sällan men ändå fortfarande regelbundet. Jag tror att många misstag undvikits genom hans råd. Det märks så väl i hans tänk att han jobbat i stora organisationer och där haft samma frågeställningar som vi nu brottas med.

Jag fick ett litet råd av honom i morse. "Jens som vanligt var Monthly bra men du ska se upp så du inte blir för idealistisk."  Det pappa syftade på var de senaste ledarna som jag skrivit i vår veckotidning. I augustinumret så handlade det om svartjobben och nu sist i september så var vår planet och dess hållbarhet samt integrationsfrågorna mina teman. Jag sa till pappa "om jag inte ska vara idealistisk i mina ledare som kommer i vår personaltidning en gång i månaden var ska jag då föra ut det jag tror på?" och han svarade att det kan du visst göra men se bara upp så det inte blir för mycket av det goda..

Är det för mycket av det "goda" i Monthly och kanske även här på bloggen?

För det med sig något gott det här att föra upp dessa mer världsliga frågor på våran lilla scen?

Eller borde jag som vd hålla mig mer till det som rör Dipart och se till att det fungerar först och främst?

Ja nu fick farsan mig att fundera igen!!

Vi har börjat processen mot att få en professionell extern styrelse.

Jag är med i ett nätverk som heter Ägarledare. Det vänder sig till VD:ar som äger minst 25% av företaget de jobbar på och som har mellan 50 och 200 anställda. Nätverket har kommit till för att få dessa företag att växa. EU har nämligen kommit på att det är här framtidens jobb finns.  Jag tycker det är toppenkul! De jag möter på de här träffarna är oftast precis som jag. Visionärer, ofta inga akademiker, nyfikna och doers.... Ett skönt gäng helt enkelt och jag trivs i sällskapet. Det skulle vara okey för mig att inför det här gänget berätta om problemet som gjorde att jag inte sov natten mellan söndag och måndag. I stort sett alla skulle känna igen sig....

För några månader sedan hade vi en dygnskonferens som handlade om ägardirektiv-styrelsearbete-VD:ns uppgift och de olika roller dessa tre ska spela i ett fungerande företag. Upptäckte till min fasa att jag satt på ett helt gäng stolar. Rune Brandinger höll i utbildningen och gjorde det på ett fantastiskt sätt. Sällan har jag lyssnat så på någon. Och problematiken han tog upp var så klockren. Kände igen mig och Dipart i varje exempel.

Så idag hade jag mitt andra möte med Rune efter konferensen. Vi hade en intressant lunch där vi pratade rent allmänt men där han även ställde en del knivskarpa frågor. Det är häftigt att sitta och prata med en räv.... Han visste precis vad han skulle fråga om. Och redan på våra två möten har han koll på våra svagheter, tror jag.

Nästa steg är ett möte hos oss. Då ska självklart de andra ägarna Thomas, Anders och Mats också vara med så ska vi tillsammans diskutera fram det uppdrag Rune ska få av oss. Mitt mål med det här är att Rune ska hjälpa oss få ordning på de olika rollerna där också en aktiv extern styrelse med erfarna självständiga leamöter ska ha sin autonoma roll. Den kommer också bli en tydlig kravställare på VD. (hemska tanke) Och därmed kunna tillsätta och avskeda vederbörande. Om Dipart inte presterar tillräckliga resultat så är det styrelsens uppgift att avsätta den nuvarande VD:n och rekrytera en ny.

Jag ler lite nu men undrar om jag vet vad jag håller på att styra upp?

Vi blev lurade av en annonssäljare

Jag har många gånger blivit uppringd av bluffare, nu kanske en av dem fick oss.. Men det blir inte utan kamp, det lovar jag för att betala någon av dessa fifflare är över min döda kropp.

Leddya som nu jobbat hos oss i dryga 3 veckor bad mig titta på en faktura. Det var en faktura från en internetsajt där vi, enligt vad säljaren sa till Leddya, var med i ett grundutförande för dryga 4 000 kronor plus moms. Nu ville de bara stämma av att adressen var korrekt. De gick igenom all fakta som stämde och avslutade samtalet med att säljaren sa att då kommer det ett korrektur.

När fakturan nu kom med korrektur så kollade Leddya med mig. Jag såg då att det som över telefon verkat som något vi haft under en lång tid och som enligt säljaren var beställt av mig i själva verket var en ren blufffaktura som hänvisade till en sajt på nätet som jag aldrig hade hört talas om. Dinregion.se hette företaget.

Arg som ett bi ringde jag upp företaget som mot all förmodan svarade. En kvinna kall som ett kylskåp på vintern svarade enbart "då skickar vi över en ljudfil så hör ni själva beställningen." Den argumentation jag förde brydde hon sig inte alls om. "Vi betalar aldrig, jag drar ärendet så långt som det krävs" sa jag till henne och föreslog att vårt första möte blir på deras kontor. Jag kommer inte dra tillbaka fakturan sa kvinnan helt utan inlevelse och så la vi på....

Ska bli spännande vem som vinner den här kampen. för om de juridiskt genom den kraftigt nedklippta ljudfilmen vinner i rätten då kan ju detta kosta oss enorma pengar om vi strider hela vägen.... Någon som har erfarenhet av det här?

Men att ge mig,,,,,nej känns sisodär faktiskt. Okey om 4 minuter är det onsdagsmöte och då kommer AGA...Kul

Det händer massor ute på Dipart Norr just nu!

Vi hade i förra veckan ett möte med Sigtunahem. Otroligt spännande och det blev ett kvitto på att vi jobbar rätt. Det är bara att acceptera faktum. Pastorn och Thorsell har tillsammans med ett gäng riktigt bra yrkesmän utfört stordåd. På relativt kort tid har ett fungerande kontor med allt vad administration och rutiner heter skapats. Ett kontor som dessutom är riktigt snyggt och ändamålsenligt.

Flaggor, markiser och snart även skyltar och kanske en ny fasad. Det är snyggt och prydligt!

Mötet med Sigtunahem var intressant. De vill gärna jobba mer med oss då det fungerar bra. Men de har upplevt att vi är kort om folk på tjänstemannasidan vilket speciellt nu i somras ledde till problem då vi inte hann med. Vi nådde en överenskommelse! "Om Ni förlänger ramavtalet med ytterligare ett optionsår så startar vi rekryteringen av ännu en arbetsledare direkt i morgon"  Byggchefen på Sigtunahem funderade någon sekund "okey, jag förstår att ni behöver framförhållning, det är taget, vi förlänger ert ramavtal med ännu ett år!"  Så i en överenskommelse så fick vi en förmodad ökning av vår orderstock på 40 miljoner och ytterligare en tjänsteman på Dipart Norr. Och givetvis massor av jobb både med att hitta en arbetsledare och med att utföra det jobb Sigtunahem förväntar sig.

Pastorn håller driftsmöte med Dipart Norrgänget i matsalen i våra nya lokaler.

Och det här med framförhållning är toppen! Det ger stabilitet och trygghet och långa orderstockar! Jag förstår inte varför jag börjat gilla det så mycket? Är det åldern måntro?

Flygbranschen går bättre än väntat skriver DN i idag och fortsätter med att berätta att flygbranschen räknar med att trefaldiga sin vinst. Spännande då vi precis etablerat oss som ensam ramavtalsbyggare på Bromma flygplats och väntar på besked gällande förlängning av vårt befintliga ramavtal på Arlanda Flygplats.

Green Cargo, Sveriges största vaktkur genom tiderna och förra årets största Arlandajobb

Både bromma och Arlanda sköts från Dipart Norr.

Det kan bli svettigt därute....

Finns det någon framtid för biogasen?

Vi har stora problem med vår bilpark som består av ett trettiotal fordon där nästan alla drivs av biogas. Problemen med mackar som saknar gas eller har ett tryck i pumparna som gör att vi bara får i halv tank är enorma. Många av oss är så trötta på att leta gas så sparkcykel framstår allt mer som ett alternativ.

Ska bli lite kul att träffa AGA´s representant och jag hoppas att han har positiva nyheter med sig.

Och grabbar, man skjuter aldrig en budbärare!!!!

Som sagt jag vet om att detta är ett enormt bekymmer och hoppas att vi alla gör mesta möjliga av situationen. Min förhoppning är att vi för företagets bästa och av respekt för våra kunder ändå gör bästa tänkbara utifrån de förutsättningar som finns och lägger upp dagen så problemet med dåliga mackar får minsta möjliga negativa påverkan.

Nu på onsdag har jag bjudit in Ragnar Sjödahl från AGA. Han vet allt som finns att veta om biogasproblematiken. Alla berörda hos oss är välkomna till kontoret klockan 17.00. (Vill du som läser det här komma trots att du inte jbbar på Dipart så är du varmt välkommen, lämna bara ett besked under  kommentarer)

Väl mött imorgon!!

Vi har fått in Sverigedemokraterna i riksdagen

Jag tittade på en del av valvakan igår kväll. Och precis innan jag slog mig ner framför tv:n hade jag varit och röstat. Precis som förra gången så bestämde jag mig för vilka partier som skulle få mina röster i kön in till vallokalen. Kändes lite stort faktiskt att stå bland alla andra i kön. Många skulle skära av sig ett finger för möjligheten att få rösta på sina idéer i ett demokratiskt val. För oss är det en självklarhet. Lite bra ibland att ändå skänka en tacksamhetens tanke till de som gav sina liv för att vi ska få ha den möjligheten.

Läste i svenskan nu på morgonen att vissa ledande politiker förlorar sina platser i riksdagen. Istället för dessa kända namn så kommer Sverigedemokraterna med ett helt gäng nya politiker. Vad de står för vet de flesta av oss och har säkert också en åsikt om det. Vad vi som företag står för kan vi läsa i våra kärnvärden. "Vi accepterar ingen form av mobbning eller rasism". Jag tycker också att vi lever den värderingen och manifesterar det bland mycket annat genom vårt sätt att rekrytera. För oss som företag har invandringen varit fantastiskt bra. Skulle inte vilja byta ut mina polacker, tyskar, irländare, montenegrokillar, iranier, filippinianer, turkar, serber, irakier, svenskar eller finnar mot några andra för allt guld i småland.

Men en sak har jag reagerat mot under valrörelsen och även nu efteråt. Sverigedemokraterna har uppträtt vårdat, lugnt och resonligt. De personer i debatterna som varit oschysta och tydligt visat avsky eller ogillande har varit från de traditionella partierna. Jag tror inte vi vinner kampen för ett humant och schyst samhälle genom att behandla de nya riksdagspolitikerna på ett mobbningsliknande sätt oavsett deras åsikter. Då är vi ju inte ett dugg bättre själva!! Utan jag tror att vi ska behandla dem på ett korrekt sätt med respekt men deras åsikter och dess konsekvenser skall tydligt lyftas upp i debatterna och få det mottagande de förtjänar.

Vi reder ut det här med biogas, finns det en framtid?

Jag har bjudit in Ragnar Sjödahl från AGA till vårt onsdagsmöte. Meningen är att vi ska få svar på VAD HÄNDER MED SATSNINGEN PÅ BIOGAS I STOCKHOLM? Förra onsdagsmötet för exakt en månad sedan var tufft. Jag kände det som om samtliga på firman, i varje fall bland tjänstemännen, hade  fått sin dos av biogas för lång tid framöver. Frågan var ställd på sin spets. Har vi råd att gå i bräschen vad gäller biogasen?

Jag välkomnar nu Ragnar på onsdag den 22:e klockan 17.00. Samtliga av oss på Dipart som kör eller är intresserade av hur det går med biogasen, kommer det fler mackar? Kommer de som har biogas få tillräckligt med gas? Varför blandar man inte ut biogasen med naturgas? Osv alla med frågor kom!!! Stene, Peter, Norman, Wedin, Ferlander....ja listan kan göras lång. Alla är välkomna in nu på onsdag klockan 17.00. Vi har en ansvarig framför oss!! Och han är där för att svara på våra frågor.

• De förra lönegrupperna kom fram till en del principer. En var "Det ska inte gå att få bonus på timmar vi inte kan fakturera" . Dvs interna möten, arbete på lagret under vintern, kvartalsmöten etc kan inte vara bonusgrundande. Lite logiskt kan tyckas då det är arbete som enbart kostar oss pengar.

• De förra lönegrupperna var oerhört bestämda när det gällde förstemannaersättning. Den skulle finnas och var självklar. 

Vårt lönesystem har fått tydlig kritik.

Vårt eget lönesystem, som vi arbetat fram själva och på vilket vi gjort förändringar fortlöpande under de senaste 4 åren har fått kritik under en längre tid.  Kritiken mot vårt bonussystem har Mats som är ansvarig för systemet upplevt som väl förankrad, jämn över tiden och saklig. Mats berättade för mig att han ett tag tyckte det var tungt att börja jobba med systemet igen men att han nu har "hämtat ny kraft" och börjat fundera på förbättringar. Klart är att det upplevs som orättvist, otydligt och att det är svårt för oss alla att leva de rutiner som krävs för att få det att fungera. Enligt Mats kan vi också konstatera att inifrån kontoret så upplevs det som tungt att hinna med allt som krävs för att få administrationen av systemet att fungera klanderfritt. Noggranna kalkylunderlag ska vara framme, bygglaget ska vara insatt i jobbet och kalkylen, beställaren ska fylla i enkäter och bonusunderlaget ska räknas ut. Att få allt detta att fungera utan att få kritik har inte varit lätt.

Kritiken mot systemet med en försteman är stark och säkert i vissa fall befogad. "Om vi har en försteman så tar han mer ansvar men övriga killar kliver tre steg tillbaka". Samma sak med bonusen som bygger på att vi lever våra värderingar. "Jag jobbar likadant oavsett om beställare sätter betyg eller ej" sa någon.

Jag minns när vi skapade en lönegrupp och tillsammans jobbade fram det system vi nu har. Vi var eniga i lönegruppen och vi var eniga med facket om vårt system. De killar som då var med i lönegruppen var starka personligheter och har färgat vårt nuvarande system. Många av de idéer de slogs för är de som idag får kritik. SJälv känner jag lite att vi springer i cirklar och nu börjar prata om att återinföra det som tidigare fick kritik för att vara orättvist.

 Vår första lönegrupp, ville ha saker som många nu reagerar emot. Tiderna förändras och vi med dem.

Men det är naturligt att lönesystem får kritik och jobbas om. Vi är fler nu än vi var då systemet skapades. Dessutom så är vi betydligt jämnare rent kompetensmässigt. Då för 4-5 år sedan var skillnaden mellan olika snickare säkert mycket större än idag. Vi har i dagsläget så duktiga snickare så nästan alla kan kliva in och vara försteman. Detsamma gäller våra plattsättare och i viss mån betongare även om vi där har en större andel yngre killar och även fler som ännu har ett antal lektioner på SFI innan de behärskar språket till fullo. Dit jag vill komma är att vi förändras och det ska vi göra. Det är sunt att ifrågasätta!!! Om vi inte förändras så dör vi! Företag som står still köps upp, läggs ner eller går i konkurs.

Lönegrupp version 2 (eller tre?) Två kollektivare Samuel och Martin har slutat.....

Det är bara att konstatera!! Vi har ett hästjobb att göra! Nämligen att undersöka om det är dags att ta tag i vårt lönsesystem! Och i så fall se till att det förändras så det blir modernare, rättvisare, upplevs som tydligare och att det främjar att vi lever våra kärnvärden. Ett bra lönesystem ska främja ett sunt beteende som leder till hög trivsel, nöjda kunder och acceptabel lönsamhet... Jag har försökt bidra till ett sådant system i alla år. Tar gärna tag i det igen.....och igen....

Jag vore glad för positiva och kreativa åsikter och kommentarer på vårt system och förslag på hur det kan bli bättre....

Och så är etableringen på Folkungagatan nästan klar.

Jag har ju här på bloggen följt upp vår utveckling av etableringen på Folkungagatan från något intetsägande till en kraftfull marknadsföringsaktivitet.

För 2 veckor sedan träffade jag en glad Peter framför ica butiken vi renoverar.

Ytterligare några dagar senare såg det ut så här. Containern hade blivit målad i Dipartfärgen.

Och nu började det likna något. Men ytterligare en sak saknades skrev jag. Vad då för något?

Nu börjar det likna något. Tusentals bilar passerar varje dag..... Man tar inte miste på vem som...

Jätteskönt att ha killar som Stene och Peter som snabbt skapar våra olika etableringar. Jag fick för övrigt direktiv av Peter idag. "Det saknas fräsch väv, den vi satte upp på Folkungagatan är inte längre tillräckligt färgstark. Den har blivit sliten helt enkelt."

Jag tror att en liten del av orsaken till att vi har mycket att göra är att vi tar de chanser som ges till att synas. För det är så att "syns man inte så finns man inte, och syns man mycket så är man stor."

Kan också nämna att igår hade jag grymt många besökare här på bloggen. Orsaken är givetvis artikeln i Svd men oavsett det så är antalet besökare varje dag ansenligt vilket gör det hela extra roligt. Kommentarer börjar komma i strid ström och även många mail direkt till mig. Jag tycker det är kul för sidan ska vara levande, precis som vårt företag.

Byggnads blockerar ett bygge med gästarbetare

Fackförbundet Byggnads genomför en blockad mot lettiska gästarbetare som arbetar för 16 kronor i timmen på ett skolbygge i Vellinge kan jag idag läsa på DN Ekonomi.

Jag vet inte vad jag ska säga eller skriva som inte redan är sagt hundra gånger. Men på något sätt landar vi ändå i att det här måste vara kriminellt, om det är sant. Jag är glad för att Byggnads agerar och det är deras sak att agera mot förhållanden som är felaktiga. Men här är det inte saker som är felaktiga och behöver rättas till. Låter man människor arbeta 10 timmar om dagen, utan en rast värd namnet 7 dagar i veckan för en ersättning som inte ens mina kaniner hoppar över hinder för då är man en kriminell i mina ögon. Kriminella ska våra myndigheter agera mot och det sker inte! Varför låter man det ske?? Varför är det okey? Det var lika illa med sossarna vid makten och inget har hänt under alliansens 3 år. Förutom rotavdraget förstås som varit riktigt bra ska erkännas. Men här är det inte de små jobben hos fru Karlsson vi pratar om utan organiserad kriminell verksamhet.

Inte ens mina kaniner vill jobba för 16 kronor i timmen, och tro mig jag har försökt.

En annan aspekt är beställaren. Halllååååå var är beställaren? Man måste väl som beställare märka sådant här eller? Och när man upptäcker att sin egen byggnad uppförs på ett skamligt sätt då ska man agera. Slå stopp. Tycker jag.

Varför har skattemyndigheten inte redan varit på bygget? Jag tycker att myndigheterna ska utreda detta noggrant och om det är värsta scenariot, sätt de skyldiga innanför murarna på Hall där de kan spika fågelholkar, för exempelvis 16 kronor i timmen inklusive sociala avgifter.

Svenska Dagbladet publicerade min debattartikel.

Vi kan aldrig konkurrera med de oseriösa företagen skriver jag på Svd Brännpunkt idag... Bra att Svenskan tar in artikeln. Och viktigast är det för frågan VARFÖR GÖR POLITIKERNA INGET ÅT ORGANSISERAT SVARTJOBB I STOR SKALA?  är viktig och måste belysas. Jag tycker att vi i branschen gör mycket men de stora fiskarna kommer vi själva inte åt. Det krävs att myndigheterna drar sitt strå till stacken. Idag gör de inte det.

Rekryteringar, språkproblem och nya utmaningar

Om fem veckor är vi 20 man kort och ute på byggena börjar vi verkligen bli underbemannade. Varje jobb har en tendens att växa och våra befintliga kunder kommer med mer och mer och mer. Och vi är ödmjukt glada för det. Det är mycket skönare att vakna upp efter en sömnlös natt när man legat och funderat på hur man ska hinna med än att ligga och vrida sig för att man inte har något att göra. Det är trots allt en enorm skillnad och det vi har är angenäma problem!!

Vi behöver snarast komplettera vår organisation med snickare, betongare, arbetsledare, kalkylator och en inköpare. Puhh var ska vi börja? Jo vi kan väl börja ute i Orminge där jag var i morse.

Zygmunt skriver ner den polska översättningen till 20 utvalda svenska ord, veckans läxa!

Jo där har vi Jurek, Zygmunt och vår mycket lovande betonglärling Lisa. Jag förstod direkt att grabbarna (eller gubbarna....) snackade polska i boden vilket jag inte tycker duger. Vi snackade, skrattade och Jurek översatte så Zygmunt hängde med. Jag förklarade att svenska är vårt språk och att alla måste lära sig det. Blev faktiskt nästan lite rörd när Zygmunt genom Jurek förklarade att han jobbat i hela europa men att bästa firman alla kategorier är Dipart. Så nu ska han köpa lägenhet och stanna hos oss på Dipart. Kul och nu måste verkligen svenskan prioriteras. Så med hjälp av Lisa blir det svenskundervisning i boden. Minst 5 nya ord varje dag!! Jurek berättade också att han har flera kompisar som vill börja på Dipart. Men jag sa "vi anställer inga fler polacker, ni är kanon men vi vill inte att det ska vara polska som pratas på våra arbetsplatser. Ni är 8 stycken och med det låter vi oss nöja" Så den källan till duktiga hantverkare har vi stängt.

Vi anställde Said från Iran häromdagen. Han är betongare och har varit i Sverige i två år. Jag bara störtgillade killen direkt och han var så glad över sitt nya jobb. Det riktigt lyste om honom. Så nu förstärkte vi upp vår betongsida.

Det vi pratade om idag på produktionsmötet var främst snickarsidan. Vi ska bygga Ross hus, ett huvudkontor till Röda Korset i Bergshamra, Sigtuna Kommun handlar allt mer och övriga snickarjobb kommer med jämn ström. Så nu snackar vi taktik för att få in ytterligare de duktiga snickare med rätt värderingar vi så väl behöver. Kan väl nämna att vi även bollade idén med någon form av gratifikation till den av oss på Dipart som tipsar en snickarkompis så det leder till fast anställning....  Lite ny metod för oss men... Är det rätt väg att gå? Vad tycker du?

• Du ska vara högst 25 år.
• Minst 10 års erfarenhet från olika typer av jobb.
• du ska inte ha flackat mellan olika arbetsgivare.
• Minst 3 års universitetsstudier och något år utomlands.
• Gärna en idrottslig karriär bakom dig kopplad till idéelt arbete.

Syns vi så finns vi, syns vi mycket så är vi stora!

För lite sedan var jag förbi Peter på Folkungagatan. Där hade vi en fin etablering runt en Ica butik vi håller på att renovera. Men vi hade inte riktigt nått ända fram när det gällde att få vår etablering att stärka vårt varumärke och därmed underlätta framtida orderingång.

Peter framför vår etablering. Som Mattias mcket riktigt påpekade så saknades det dipart skyltar.

Men det var inte bara skyltar som saknades, containern ska målas i Dipartfärgen också eller hur?

Nu, så börjar det likna något. Hur många bilar åker på Folkungagatan varje dag tror du?

Men det saknas fortfarande en viktig detalj för att göra etableringen tipp topp. Vilken?

Jo vi satsar inte en krona på annonsering i fackpress eller dagstidningar. En blygsam sudd satsar vi på internet och att synas på Eniro och några ytterligare sökmotorer. Men den stora slanten läggs på att synas när det gäller våra bilar, etableringar och de ställningar vi reser. För då syns vi i Stockholm på de platser där byggfolk rör sig, nämligen på byggena.

Men om vår strategi är riktig eller ej?? Det vet jag ju inte för jag har inte provat någon annan. Är öppen för goda råd.

Man ska ta tag i miljonprogrammen

Snart kommer stora delar av miljonprogrammet att behöva renoveras för miljarder – och byggbolagen står redo. Energieffektiviseringar och sociala vinster är morötter som ska få fastighetsägarna att våga satsa. Några propagerar också för att bygga om rubbet – i trä. Så skriver Svenska Dagbladet idag i en artikel som blir mer och mer intressant ju längre ner i den du kommer.

Första halvan av artikeln handlar om att det är bättre att bygga i trä. Billigare, snabbare och alla andra tänkbara fördelar och då blir jag lätt sömning. Men mot slutet av artikeln blir det intressant. Först slår skribenten fast att miljonprogrammens fastighetsområden ofta ligger centralt placerade i städerna. Intressant för det leder till att en stor strategisk fördel för dessa områden jämfört med andra finns, nämligen närheten till city. Men sedan vidrör artikeln också det faktum att man kan få in arbetslösa och ungdomar i projekten.

Nu börjar vi prata om intressanta saker. Genom Lagen om Offentlig Upphandling, LOU, så köps enorma renoveringsprogram upp. Byggföretag får uppdrag på mängder av miljoner från de kommunala bostadsbolagen. Tänk om man i förfrågningsunderlaget skrev. "I projektet som handlar om att göra stambyten på 545 lägenheter i Svenneby skall 10 st ungdomar från Svenneland få chansen att praktisera. De skall gå med hantverkare som har minst 10 års erfarenhet och yrkesbevis. Meningen med detta krav är att de skall få en möjlighet att komma in i vårt samhälle. Dessutom ska på platskontoret där ett 20:tal tjänstemän beräknas jobba beredas plats för minst en funktionshandikappad med Svennebakgrund. Eventuella kostnader för dessa två krav ska inräknas i offerten! I Svenneby där stambytena kommer ske får enbart bilar drivna av el eller biogas vistas."

Varför inte använda LOU och ställa krav på oss entreprenörer. Kraven skulle kunna förbättra miljön, möjligheten för de som idag är utanför arbetsmarknaden att komma in eller andra saker som är viktiga för att vi ska få ett schyst samhälle med plats för alla. Och för oss entreprenörer är det ju helt okey, det är krav som vilka som helst i förfrågningsunderlaget.

Vore kul att höra vad du tycker om själva idén.

Ska politisk propaganda och information få hållas i våra bodar?

Jag blev uppringd av tidningen Byggindustrin. Reportern frågade mig. Är det okey med politisk information på arbetstid? Orsaken till frågan är att Hans Tilly, ordförande i Byggnads, skrivit en debattartikel om just det här på DN Debatt. Jag tycker mig känna Hans relativt väl efter att ha träffat honom åtskilliga gånger då vi gjort gemensam sak mot svartjobben på diverse seminarier. Jag gillar honom. en hedersman med ett handslag som betyder något. Här vill han att politisk verksamhet på arbetsplatserna ska vara okey. Tveksamt tycker jag utan att ha konfronterats med problemet npågon gång men jag vet ju långt ifrån allt vad som händer i våra bodar.

Minns inte riktigt vad jag svarade journalisten från Byggindustrin men tänker här högt.

• Vi har fått i uppdrag av en beställare att göra ett jobb. Ett jobb som han betalar för att få utfört. Om vi istället debatterar politik så sviker vi det förtroende han gett oss. Vi stjäl hans pengar om vi snackar istället för att jobba. Det är en aspekt på det hela.

•  
• En annan är den starka koppling som finns mellan S och Byggettan. Rent praktiskt så tror jag att den information som skulle nå bodarna skulle vara socialdemokratisk. Inget fel i det, så länge som V, MP och de andra borgerliga partierna också får ut sin information så det blir rättvist. Jag tror inte det skulle vara fallet. Det kontaktnät ut på byggena som S skulle få genom Byggnads representanter kommer inget annat parti i närheten av. Och hemska tanke, tänk om Sverigedemokraterna kommer med en delegation och vill få en timme av vår tid, vad gör vi då?
•  
• En ytterligare aspekt är ju den att alla kanske inte vill debattera? Eller lyssna på politik. Och det är inte praktiskt genomförbart att vissa debatterar och andra jobbar.

Så på något sätt uppmuntrar jag till facklig information och även annan information och ger utrymme till det. Det är av godo. Men jag tror utan att ha tänkt igenom det hela fullt ut att politiken får skötas av de av oss som är intresserade på sin egen fritid.

Jobbar man på en byggfirma, då är man snickare!

Jo, jag har ju den stora glädjen att ha tre mer eller mindre livliga barn. Tycker det är en riktig höjdare men faktiskt inte alltid. Det är ju så att det här med att vara förälder till idrottande barn för ju med sig ett och annat mer eller mindre frivilligt uppdrag förlagt till olika suspekta tider på helgerna.

Mina kids spelar olika sporter allihop. Det enda som är likadant för hela gänget är att man som förälder, förutom att man är tränare, förväntas göra olika typer av ideelt arbete. Nu har ju jag tur som är ensamstående pappa, med ett nästan självgående jobb, och därmed har nästan obegränsat med tid. Annars hade det kanske blivit lite problematiskt.

Det vi förväntas göra är lite olika saker. Jo förstås, jag kan så här lite i förbifarten nämna att jag kan knappt visa mig i någon av Värmdös ishallar, fotbollsarenor eller innebandyhallar förrän alla som fått hedersuppdraget att vara sponsoransvarig för sina barns lag med raska steg närmar sig..... .....

De olika aktiviteter vi normalt sysslar med som föräldrar till idrottande barn är ju att stå i kiosken och sälja kaffe för 10 kronor koppen och även vår egenhändigt bakade chokladkaka, sälja lotter till alla grannar, plocka skräp längs vägen, sälja begagnade böcker för 10 kronor styck utanför Plantagen, jultidningar, ordna med lotterier där första pris är en termos, osv osv..Det verkar faktiskt inte finnas någon hejd på fantasin när det gäller uppdrag för att tjäna pengar. Snart ska jag gå ut med grannens hund för 20 kronor kilometern. Och köpa sig fri från uppdragen är inte populärt utan alla ska dra sitt strå till laget.

Men nu är det något nytt på gång. Nu gör kommunen upp med hockeyföreningen om att man delar på jobbet när nya ishallen ska byggas. Så nu fick jag bara ett mail där det stod "SOM FÖRÄLDER TILL TIM HOFFMANN KALLAS DU TILL ARBETSDAG SÖNDAGEN DEN X/X KLOCKAN 08.00" Det var min barnfria helg kan tilläggas, bara som kuriosa.

Det är ju inget litet bygge vi föräldrar förväntas fixa till på vår fritid.

Jag blev tilldelad en gavel att jobba på och skulle spika upp nåt som hette nåt på nåt sätt.

Sällan har jag varit så fruktansvärt felplacerad och att mina kunskaper varit så helt felutnyttjade.

Vi brukar säga att man får det man betalar för, och jag är ledsen, men det är nog likadant här.

När arbetsdagen väl var slut och jag kunde ta och åka hem så undrade jag verkligen hur jag kan ha det jobb jag har. Och jag lovar er alla att det undrar nog många många andra pappor i Tims hockeylag också. Det duger tydligen inte att säga "jag jobbar på den administrativa sidan." Utan jobbar man på en byggfirma då ska man vara snickare! I varje fall på Värmdö!

Och jag kan också villigt erkänna: jag missar gärna några slag med hammaren för glädjen av att se Timpas hockeymatcher.... ....

Jag vill sätta press på våra politiker så förändring sker.

Sedan 2004 har jag genom debattartiklar, deltagande i seminarier och vid varje möjligt tillfälle försökt få våra politiker att ta tag i den utbredda svartjobbsproblematiken vi har i bygg branschen, i stort sett utan framgång. I otalet debattartiklar har jag hävdat att skattemyndigheten måste ut på byggena och göra kontroller av de som arbetar där. Inte på varje bygge men när kraftiga misstanakr föreligger då måste man för att vara effektiv ut medans brotten pågår. Ungefär som operation krogsanering. För min tes är att vi kan inte bekämpa svartjobben med blanketter för att göra det enkelt. De kriminella har sedan länge valt bort den typen av administration. Dessutom är det en inbyggd ovilja hos alla seriösa byggare att kontrollera andra verksamma på bygget. Man har ingen lust och långt därinne tror jag också att vi känner olust. Det är ju ofta inte scouterna vi har att göra med.

Blev lite glad idag då jag upptäckte att Elinstallatören hade med en artikel om svartjobben. Med lite tur så påverkar den någon politiker någonstans att göra någonting i rätt riktning.

för en renare bransch är ju något alla seriösa byggare skulle applådera. Och det måste vara nervöst att stå på ett stort bygge och jobba svart. Risken måste finnas för att bli ertappad! Det gör den inte idag!

Jag stannade till hos Peter som bygger om en ICA-butik på Folkungagatan.

På vägen tillbaka till kontoret från mötet hos Skattemyndigheten så såg jag en Dipartskylt. Tvärnit och ur bilen. Det visade sig vara den ICA Butik jag hört att vi höll på med. Tack vare de tydliga skyltarna på entrén såg jag bygget.

Mitt på folkungagatan ligger arbetsplatsen. Lägg märke till den provisoriska entrén vi byggt, snyggt.

Peter var där och jobbade. Som marknadsföringsansvarig på Dipart gav jag honom ett tips..

Vi satsar inte en krona på annonser i vare sig fackpress eller tidningar. Utan istället är det vår närvaro på olika byggen i Stockholm som är vår kanal ut. Genom snygga etableringar, skyltar, bilar som är enhetliga och stripade så förmedlar vi vår närvaro och professionalism. Peter är också en ambassadör som oavsett var han är håller vår fana högt och gör det på ett glatt och positivt sätt. Det hade underlättat vårt arbete om han hade gått att klona. Ska också bli spännande och se om mitt tips gick att realisera? Någon som vet vad jag tipsade om?

Jag vill också passa på att tacka Kajsa Kavat, Åsa och Pehr som gör mitt skrivande här så mycket roligare. Den energi ni förmedlar i era kommentarer är ovärderlig. Och ni andra som är här med jämna mellanrum, läs kommentarerna, de är värda det.

Nu ska jag iväg på styrelsemöte i Sveriges Byggindustrier vilket är jättekul även om det känns lite som att jag är en udda fågel i sällskapet. Min vardag skiljer sig liiiiite från de andras kan jag tänka mig. Dessutom hamnade jag i en arbetsgrupp tillsammans med VD:arna för Veidekke och JM Entreprenad så det blir nog en del jobb ihop. Lycko dem!! Men det är i mångfalden mycket kompetens kommer fram så idén att blanda stort och smått är nog inte så dum.

Apropå mångfald. Var på en konferens om just mångfald igår. Och det berättar jag mer om någon annan dag men en sak är säker. Nu vet jag att min hörsel är nedsatt....så nu har även jag en funktionsnedsättning. Jag lär mig mycket på att delta i konferenser som handlar om saker som egentligen är utanför vår kärnverksamhet.

Jag tror att vi generellt i vår bransch är dåliga på att släppa in de av oss som har en funktionsnedsättning och i sådant fall borde man ta i frågan, kanske något för mig att ta upp idag?

Så nådde vi ett slut på det här svartjobbsärendet.

Jag träffade representanter från tre av de fyra företagen som var inblandade i det jobb som utfördes på ett av våra byggen och där jag trodde att killarna jobbade svart. Den fjärde företagaren, han som lämnade förra mötet i vredesmod, dök inte upp och för min del var det lika så gott. Förutom oss så var Pia Bergman, chef på skattemyndigheten för kampen mot den svarta sektorn, och en tolk närvarande. 

Skattemyndigheten fungerar också som informationskälla, om man ber dem...

Vi samlades alla sex och mötet inleddes med att Pia berättade om hennes jobb och den hela tiden pågående kampen mot allt svartjobb som förs ute på byggena. Vi pratade om den stora omfattningen av yrkesfolk från Polen, Baltikum, Rumänien och andra länder som är här och jobbar och där det är svårt att kontrollera om någon skatt egentligen betalas någonstans.

(Förresten, vi har en film om hur en sådan här kontroll som jag brukar göra kan ske och i den uttalar sig Pia. Se den gärna, det är den fjärde filmen längst ned i raden om filmer om svartjobben.)

För att kort sammanfatta hur mötet gick så kunde vi snart konstatera att företag nr fyra i ledet av underentreprenörer inte hade betalat någon skatt över huvudtaget i år. De menade på att de killar som var på vårt bygge blivit anställda dagen innan jobbet började och att de hela tiden tänkt skatta för dem. Bevisläget här är svårt. Men vi enades om att jag håller inne 300 kronor för varje timme de varit på bygget. När redovisning för samtliga arbetade timmar med arbetsgivaravgifter och annat är gjort till Pia så har hon företagens godkännande att meddela mig. Då släpper jag pengarna.

Jag minns när Thomas och jag började med Dipart för 20 år sedan. De första åren kunde vi inte ta ut lön, pengarna räckte inte till och vi levde på att skriva oerhört ambitiösa reseräkningar, sålde inglasningar svart, köpte mat och skrev det som rengöringsmedel och ja allt kreativt man kunde göra  gjorde vi för att få ekonomin att gå ihop. Det jag vill säga är att det är lätt att ha moral och stå på barrikaderna när man är mätt och belåten. Om jag kan knuffa in den här firman i den vita fållan, kräva att deras killar ska få schyst lön och få dem att förstå att det inte är så krångligt att redovisa så är mycket vunnit. Mycket bättre än att sätta dit dem. För det här var ingen stor fisk som fastnade i nätet, snarare en liten vitfisk...

Kändes faktiskt riktigt bra när jag åkte därifrån. Var lite stolt över mig själv och deras grabbar hälsade trevligt på mig allihop. Tror de respekterar mig trots att det nu kostar dem en del i skatter och avgifter.... De två killarna som när jag frågade dem på bygget svarade "vi jobbar svart" de kommer nu helt plötsligt få en vit lön utbetald, Känn på den!