Vårt lönesystem röner uppmärksamhet

Jag höll ett seminarium om vårt lönesystem vid Svenskt Näringslivs Framtidsmässa. Titeln var "Kan ett lönesystem vara baserat på en värdegrund?"  Lite roligt faktiskt för normalt sett när jag är ute och pratar så brukar ämnet vara värdegrund, CSR (corporate social responsibility) eller integrationsfrågor. Men Anna Lena Holmström på Svenskt Näringsliv har nu för tredje gången, till Dinos och Convictus stora glädje, anlitat mig för att prata om vårt lönesystem och hur vi ur vår värdegrund jobbade fram systemet. Det som Svenskt Näringsliv tycker är bra med vårt system och som gör att de vill föra ut det som ett positivt exempel är att det är framtaget och implementerat på dipart. Det är som det heter "väldigt lokalt".

Jag vill vara på plats tidigt, känna in lokalen, atmosfären och veta att all utrustning fungerar.

Jag berättar och visar hur allt börjar i vår värdegrund och hur vi ser till att den lever.

När jag ser bilder på mig själv när jag pratar så förstår jag att still, det står jag inte länge!

En sak som skedde under mitt föredrag var att jag upptäckte Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström i publiken. Lite kul för jag satt bredvid honom på flyget hem från Almedalen för 2 år sedan. Då pratade vi en stund och jag gav honom ett par Weekly samtidigt som han fick direktiv på vad han borde göra för att få bort alla svartjobb i byggbranschen. När vi nu träffades igen så tänkte jag "jag tar en rövare" och passade på att visa honom (och alla andra i publiken förstås)  vår värdering "vi ska värna om vår miljö genom miljövänliga arbetsmetoder" När alla sett den värderingen så berättade jag om dess konsekvenser för oss när det gäller vår fordonspark, nämligen den att vi nu har 22 biogasbilar och fler på väg in. Därefter berättade jag om vår dagliga kamp för att få gas och hur det ofta nästan är handgemängssituationer vid pumparna. Avslutningsvis så bad jag Urban "slå några samtal och sätt fart på de processer som behövs, annars kommer vi och många med oss gå tillbaka till bensin och det vinner ingen på, allra minst miljön!"

Avslutningsvis kan jag säga att det var kul att få ta del av den här enorma mässan. 1200 företagare som samlas för att prata framtid är häftigt. När det gäller den överblivna cateringmaten så fungerade inte min plan. När Matte från Convictus kom till restaurangen så möttes han av beskedet "Ledsen men det blev ingen mat över!" Trist men nästa gång kanske.. Mitt arvode för den här dagen går till en ny presentation av Convictus verksamhet på nätet. Sami, vår helt suveräne webbkille ska jobba för slanten åt Dino. Och känner jag Sami rätt så blir det ganska mycket för pengarna.

Jag har blivit invald i styrelsen för Stockholms Byggmästarförening.

Valberedningen för Stockholms Byggmästarförening och Sveriges Byggindustriers styrelse för region Öst frågade för en tid sedan om jag ville sitta med i styrelsen. Jag blev smickrad, glad och tackade ja och i förra veckan vid årsmötet blev jag invald. Glädje kände jag för jag antar att valberedningen har vissa kriterier när de väljer vem de ska tillfråga. Antagligen ska företagen som får ha representanter i styrelserna ses som stabila, seriösa och framåtsträvande. Ja att man tillför något till branschen helt enkelt. Och att vi nu har en representant i de här styrelserna tillsammans med Skanske, NCC, Veidekke, Besquab, Q-gruppen och några till får väl ses som ett erkännande så gott som något. Vi kan som företag sträcka lite på oss tycker jag!

Det ska också bli spännande att delta på dessa styrelsemöten. De kommer hållas nästan var 6:e vecka så det är relativt tätt mellan träffarna. Jag hoppas det borgar för ett aktivt styrelsearbete som jag kommer lära mig mycket av. I framtiden skulle jag gärna jobba i olika styrelser, eller som coach åt yngre företagare som precis som Thomas och jag gjorde för 20 år sedan har påbörjat byggandet av något som en dag kan bli ett fint företag.

Ska också bli roligt att berätta om hur det är att jobba i en större styrelse. Men jag ser nog mest fram emot att få igång vårt eget styrelsearbete i Dipart. Där har vi redan kommit en bit vilket jag snart ska berätta om.

Från det ena till det andra... En god vän till mig som brukar vara här och läsa vad jag skriver sa att det ofta är buggar på bloggen. Jag vore tacksam om fler, kanske just du, kan skriva hur det är när du är här. Fungerar det att läsa det jag skriver eller är det ofta problem? Vore också bra för min inspiration att få lite tips på vad just du tycker är intressant att läsa om? Vad har varit roligast? Vad har varit lärorikt? och vad saknas?

Det är en konst att jobba mot privatpersoner!

Klagomålen på hantverkare har ökat med 10 procent under 2009 jämfört med 2008, enligt statistik som Konsumentverket tagit fram skriver DN ekonomi idag. DN ger också vissa råd om hur man ska undvika att bli oense med hantverkarna. Råden man får läsa brukar annars generellt vara följande:

-Ta in flera offerter på jobbet. (Den som är billigast, dvs antar att jobbet blir enklast att utföra, får sedan uppdraget.)
-Skriv ett avtal med byggfirman. (Avtalet blir i många fall inte professionellt skrivet då både privatpersonen och den lilla byggfirman inte har kunskapen som krävs för att skriva någorlunda heltäckande avtal. )

Så börjar bygget och oförutsedda skador eller nya idéer dyker upp. Byggfirman som fått jobbet på en lågt räknad offert behöver kostnadstäckning för de nya momenten och kunden tycker att byggaren som fackman borde ha förutsett dessa. Tvisten kan vara igång.

Vi försökte länge bli duktiga på att jobba mot privatpersoner. Men fattade för 6-7 år sedan principbeslutet att tacka nej. Det blir för tungt att jobba mot lekmän som vill ha offerter på även de allra minsta jobben. Idag jobbar vi med privatpersoner men gör upp ekonomin med våra stora beställare som är försäkrings- och fastighetsbolag. Det fungerar bra. Vi kan vara professionella i vårt jobb, artiga och trevliga mot lägenhetsinnehavarna och dessutom se till att allt runt omkring som städning och logistik fungerar. När vi sedan ska ta betalt så har vi också med proffs att göra. Genom att jobba på detta sätt slipper vi också konkurrera med företag som jobbar helt eller delvis svart.

Jag önskar att de som belyser problematiken kring byggjobb åt privatpersoner fokuserade på annat än bara priset. Det är inte så ofta den ursprungliga offerten och det ursprungliga jobbet står sig. Det blir alltid ändringar. Då gäller det att ha med ärliga människor att göra. Hur är personkemin med byggfirmans representant? Hur upplevde byggfirmans fem senaste kunder entreprenaderna? Hur länge har firman funnits och hur är ekonomin? Är det ordning och reda på de anställdas arbetsvillkor? Dessa mjuka parametrar kan vara nog så viktiga. Kanske i det långa loppet viktigare än en från början lågt räknad offert.

Gör man så här så tror jag att antalet anmälningar sjunker.

Vi kom ur det tuffa 2009 med flaggan fortfarande hängande på stången. Nu lägger vi fokus och energi på framtiden!

Oj vilket år vi haft. Det började med ett stålbad utan dess like. Jag får gå tillbaka till 1991 för att komma ihåg något liknande. Ekonomin för hela landet och speciellt byggbranschen har varit i gungning och vi på Dipart har fått se även vårt resultat sjunka som en sten.

Men på något sätt så lyckades vi reda ut krisen utan att permittera en endaste medarbetare! Vi har till och med totalt sett rekryterat drygt 10 nya personer. Och det ser dessutom ut som om vi kommer sluta året på plus. Tänk att krisens år 2009 för oss blev ett år då vi växte med drygt 15% när det gäller antalet anställda. Och vilka häftiga nya människor som börjat. Jag tänker på våra 5 lärlingar som direkt från gymnasiet går in i gängen ute på byggena och tar för sig. Och jag tänker på våra 4 KTH-ingenjörer som förgyller vår vardag inne på kontoret med sin sprudlande energi, goda humör och härliga nybörjartabbar. Och förresten vad skönt med människor som är kompisar med alla tekniska manickar och som visar vilka knappar vi rutinerade ska trycka på när maskinerna gått sönder. Förresten en av dem, Yasmin, kommer gästblogga här tillsammans med Mats när jag är borta.

För det är så att det här blir mitt sista inlägg på ett tag. På lördag åker jag och kidsen bort. Långt bort, så långt bort att det inte ens går att tänka på jobb. Men i mitten på januari är jag tillbaka och då kommer det finnas en massa ny energi i blodet. För jag känner att jag behöver vara ledig ett tag för det här året har varit jobbigt. Mitt kanske jobbigaste år på Dipart. Så jag är väldigt glad över att jag har den här möjligheten med att vara ledig så länge och dessutom kunna åka bort och verkligen vila ut. Jag ska läsa alla Stieg Larssonböckerna! I varje fall ska jag börja på en av dem.

Yasmin som till vardags jobbar med vår externa och interna kommunikation kommer hålla i bloggen. Och med största säkerhet kommer hennes tankar och funderingar skilja sig avsevärt från mina.
Men i den här sista bloggen för 2009 vill jag passa på att kommentera några saker. Jag tänker bland annat på hur häftiga byggen vi till vardags tar oss an.


Ingo, Petri, Samuel och några till renoverar en innergård på Rörstrandsgatan. Vilket häftigt jobb. Kan vi verkligen sådant? När jag pratade med Ingo om det så tittade han på mig och lät mig förstå att det här är vardagsmat för honom.

Dessutom börjar vi få ett varumärke som är väl känt och som står för sunda värderingar. Och vi alla på Dipart är duktiga på att få oss att synas.

Svensson och Mauritz snackar med Petri och Ingo om vad som saknas på byggboden.

Svensson och Mauritz har varit förbi.

Men utan nya jobb står vi oss slätt. Idag har vi ett strukturerat sätt att ta oss an försäljningsarbetet. Många av oss är involverade och inga ansträngningar skys för att vi ska vara långt fram vad det gäller att jobba effektivt och rätt gällande vår försäljning.

En arbetsgrupp är tillsatt och jobbar här med ett anbud. Det är en match och laget är tillsatt, taktiken är klar och nu genomför vi den! Måtte vi vinna! Ingen kommer ihåg en tvåa. Och vi börjar bli bra på att lägga upp taktik och spela matcher, vi vinner allt fler.

Vilken trevlig julfest vi hade i år. Jag tror att julfesten lite speglar stämningen på företaget. I sådant fall är det högkonjunktur just nu för oss! Festkommittén, varav vi ser två dansa på bilden nedan, gjorde ett makalöst jobb. Vår julfest blev väldigt lyckad, och vad kul att vi nu med våra respektive fyller en hel festlokal. Känns som vi kommit en bit jämfört med den tiden då Thomas och jag gick ut och drack för mycket ihop dan innan julafton.

Helena och Anders Silver var starkt bidragande till vår lyckade julfest.

Idag hände något som i sin enkelhet kanske var det roligaste på länge. En hyresgäst, jag tror hon hette Linda, ringde upp mig. ”Har jag kommit till Jens Hoffmann” sa hon och fortsatte efter att jag svarat ja ”jag hade en såå trevlig ung man här… han var sååå noggrann och gjorde ett faantastiskt snyggt jobb” Kvinnan fortsatte med att sakligt och utförligt berömma Linkan som tydligen gjort ett starkt intryck genom sin proffsighet. Tänk vad ett sådant samtal värmer! Vilken härlig kvinna som bemödar sig om att förmedla sin tacksamhet över ett väl utfört arbete av någon hon egentligen inte känner.

Linkan knackade på vinst och förlust på dörren till vårt kontor för två år sedan och sa ”jag vill börja som vuxenlärling för jag vill bli byggare” Jag anställde honom vilket visade sig vara ett riktigt lyckodrag.

En annan sak som växer är vårt engagemang för de som har det tufft i samhället, för de som tyvärr inte riktigt får eller kan leva tillsammans med oss andra. För några av dem ska vi spela en roll. Vi ska göra saker som hjälper dem att få en aningen bättre vardag. Det är en del av Dipart. Och vet ni vad, det lyckas vi rätt så bra med.

Idag på morgonen var jag över med årets insamlade kläder till Convictus. Hela min Volvo var fylld till bristningsgränsen. Jag visste inte att det gick att trycka in så många kassar med kläder. Och tro mig när jag säger att tacksamheten är stor hos personalen och deras gäster. För nu kommer kylan och det verkar det som de vet om. Jag vill också passa på att tacka Sto, Helhetskommunikation och Östgöta Enskilda Bank för alla kläder de hjälpt till att samla in.

Slutligen vill jag tillsammans med mina kollegor passa på att tacka alla våra medarbetare och även Ni andra som läser här på bloggen för ett minst sagt annorlunda år. Ett år som varit tufft ekonomiskt, spännande på gränsen till obehagligt och lärorikt som 10 år i skolan. Jag tror och hoppas att 2010 blir annorlunda. Kanske lite enklare, kanske lite lättare att tjäna pengar men för den skull vill jag inte ha det ett endaste dugg mindre spännande. För det är spänningen jag går igång på! Det är den som gör det roligt! Och det är den vi ska fortsätta att uppleva tillsammans!

Mats, Anders, Thomas och jag spexade lite vid fotograferingen under julfesten.

Men det häftigaste av allt, det blir att lansera och sedan sträva efter att uppnå vår Vision 2015. Den är häftig och kommer betyda lika mycket för oss som den vi skapade 2002 och nu uppnått och därför lagt till handlingarna. Den nya visionen blir en nytändning som heter duga och är precis det vi behöver! Jag är själv extremt nöjd, främst därför att samsynen hos oss i ledningen var så total när vi tog fram den.

Här jobbar vi fram embryot till vår Vision 2015 som kommer presenteras i början på 2010.

Så vila ut ordentligt under helgerna, kasta lite snöboll och läs någon bok så ses vi igen 2010!

Taklagsfest på vårt största bygge någonsin!

Då var det dags! Taklagsfest för killarna som tillsammans med våra underentreprenörer och Luftfartsverket byggt Diparts största nyproduktionsprojekt någonsin, Green Cargo på Arlanda. Det vi byggt är en vaktstation där allt gods som ska lämna Arlanda måste passera efter att först grundligt blivit kontrollerat av tullen. Med andra ord inte vilken vaktkur som helst, utan kanske världens största vaktkur, i varje fall Sveriges största och definitivt Arlandas.

Det har varit en utmaning som killarna tagit sig an med en stor portion energi. Och bygget har också gått bra. Vi har egentligen inte haft några större problem utan resan har gått smärtfritt.

Thomas och Pastorn håller tal och tackar våra underentreprenörer och beställaren Luftfartsverket för ett gott samarbete projektet igenom.

Här är hela gänget som utfört jobbet. Sällan har ett bygglag presterat bättre. Tiden hölls, beställaren är riktigt nöjd, våra UE vill jobba mer med oss och kalkylen ser ut att gå ihop. Och dessutom är det idel glada miner vilket är viktigt. Det är ju resan mot målet som är livet!

Här ser vi hela gänget några timmar senare på O ´Learys i Uppsala. God mat, liveband och trevliga kamrater som umgås. Kan det bli bättre!

Om vi summerar det hela så kan vi alla vara nöjda över det resultat vi åstadkommit. Från det att vi började med markarbetena i somras till dess att någon ur kungafamiljen klipper bandet om några dagar! Vi kan gott vara lite stolta!