Mångfaldsarbete är lönsamt
3 januari 2012. Jens Hoffmann
I vår värdegrund står det, "Vi accepterar ingen mobbning eller rasism". Och så har det stått sedan början på år 2000 då vi tog fram den. Men 2004 sa någon till mig. "Men varför är ni bara svenskar på Dipart?" Då fick jag mig en tankeställare, var vår värdegrund bara tomt prat? Redan nästföljande år så satte vi upp ett mål i vårt styrkort. Vi skulle vara minst 4 olika nationaliteter på Dipart när året var slut. Och för varje nytt år satte vi ett nytt mål. Nu har åren gått och vi är idag 17-18 olika nationaliteter på Dipart. Vi har inte tummat på kompetenskraven, däremot har vi sett till att utlandsfödda fått chansen att också komma på intervjuerna....
Vårt samhälle består av en stor del människor från olika länder som av en mängd orsaker kommer hit till oss. De är en enorm resurs bara vi förstår oss på att använda den. Och de blir en resurs i vårt samhälle om de får chansen till det. Och ofta börjar den chansen med ett jobb och där kan vi företagare göra en skillnad! För vi är en viktig del i samhället, vi företagare, och jag tycker att vi har ett ansvar!
För ett knappt år sedan uppmärksammade Dagens Industri vårt mångfaldsarbete och i förra veckan var det dags igen när Nacka Värmdö Posten skrev en artikel efter att ha varit ute på ett av våra byggen tillsammans med mig och intervjuat Johan, Gena, Said, Mehmet och Jonny. Det blev en riktigt bra artikel.
Det som är väldigt viktigt och som också journalisterna tog till sig är att mångfald i ett företag är lönsamt. Ta den stora skateboardrampen vi precis blivit klara med som exempel. Hade vi inte haft alla duktiga "nyinflyttade" betongare på Dipart så hade vi aldrig kunnat ro jobbet i land!

Peter, assisterande projektledare för Ditchen, har precis åkt på fötterna nerför kanten...

Det här gängets samlade kompetens var nödvändig när vi gjorde Ditchen.
Vill passa på att berätta en annan sak... Var på en middag i Byggmästarföreningens regi för en liten tid sedan. Satt då tillsammans med JM Entreprenads VD samt regionchefen för Skanska. Vi pratade kvinnor i byggbranschen. Vi på Dipart har två tjejer i produktionen. Det är fler än vad JM och Skanska i Stockholm har ihop!
Rätt tänkt, men blev det rätt, denna lag om offentlig upphandling?
20 oktober 2009, Jens Hoffmann
Sitter vid datorn, hög tid att skriva något här på bloggen. Vet att många går in här lite då och då och visst är det kul om det har hänt något. Men nu ikväll saknade jag riktig inspiration för en bra blogg. Men har haft den levande så länge nu så inte ska den få självdö. Ville leta lite ideér, läste ett av mina allra första blogginlägg och fann att den kunde lika gärna varit skriven idag. Och då säkerligen inte många läst den så här kommer den...favorit i repris, håll till godo....
Våra politiker drev igenom LOU, lagen om offentlig upphandling. Tanken var sund. Alla de som handhar våra gemensamma pengar, dvs våra skattepengar, måste genomföra upphandlingar av varor och tjänster i konkurrens. Meningen är givetvis att våra skattepengar ska användas på allra bästa sätt och att all form av korruption motarbetas.
Men hur fungerar LOU i praktiken?
Jag vill först slå fast att jag tycker att det är bra att lagen infördes. Det fanns ett stort behov av att slå näven i bordet och göra klart för alla att bestickning och korruption inte är okey! Även om det finns möjligheter att jobba oseriöst även nu så visar politikerna med LOU att det finns en riktning de vill att vi ska arbeta mot! En tydlighet i att seriositet är en hörnsten i vårt samhälle!
Men det köparna av varor och tjänster enligt LOU bör göra är att väga in fler parametrar än bara priset.
När enbart priset styr så blir en oönskad effekt den att det företag som fuskar mest med skatteinbetalningarna och därmed får lägst kostnader och därmed kan hålla lägst pris vinner upphandlingarna. Vi har sett det inom bland annat städnäringen där man lätt får intrycket av att det är oerhört svårt att konkurrera om man jobbar vitt. Och de som kan räkna baklänges ser snart att många offererade timpriser ligger farligt nära Kamikazenivåer!!
Vi på Dipart har nu ett läge där LOU kan både hjälpa och stjälpa. Vi blev uppringda av ett stort kommunalt fastighetsföretag för 2 år sedan. De bad oss ”hoppa in” och ta över en byggserviceentreprenad då de av något skäl kastat ut den tidigare entreprenören. Vi har nu under nästan 2 års tid byggt upp en väl fungerande kvalitetscertifierad organisation med sunda rutiner och bra administration. Våra hantverkare är utbildade med yrkesbevis och har fullt utrustade servicebilar drivna av biogas. Vi har dessutom etablerat ett filialkontor i direkt anslutning till fastighetsområdet där arbetsledning finns stationerad. Vi tror och hoppas att vi utför ett kvalitetsmässigt mycket bra arbete för en korrekt kostnad. Nu ska detta byggserviceuppdrag ut på upphandling. Och vi vet sedan tidigare anbudstävlingar vi deltagit i under våren att nivåerna på timpriserna i dagens lågkonjunktur ligger runt 280-290 kr i timmen för en hantverkare.
Vi kan inte och vi vill inte gå ner till den nivån på våra offererade timpriser. Vi kan inte finna att det går att seriöst ta hand om alla de skyldigheter ett normalstort byggföretag har gällande allt från lärlingar till arbetsmiljö och samtidigt få en så här låg ersättning för vårt arbete. Vi tror att vi då skulle behöva börja trixa med antingen timmarnas antal, skatter eller något annat. Vi hoppas därför att vår stora kund noga kontrollerar de som lämnar anbud så lagar och avtal följs och att fler parametrar än priset ligger till grund för deras framtida beslut. Och sedan hoppas vi att vi får uppdraget därför att vi bedöms som bäst! Och om någon annan får det på en schyst utvärdering så vill vi vara de första att gratulera!
Vårt lönesystem, en levande process...
5 oktober 2011. Jens Hoffmann
Vi på Dipart har arbetat med vårt lönesystem under lång tid. Ja faktiskt ända sedan Dipart startades även om det i början inte fanns en lönegrupp. Detta långsiktiga och ständigt levande arbete uppmärksammas av Svenskt Näringsliv i en artikel..
Det var för två veckor sedan när jag var ute och höll ett seminarie under benämningen "erfarenheter från lönearbete" som en journalist var med som åhörare. Jag vet inte om jag egentligen hade så mycket att tillföra men att de som lyssnade ändå uppskattade mina erfarenheter från i varje fall tre helt olika lönesystem som vi skapat och provat upplevde jag allt. Om jag ska sammanfatta mina teser när det gäller lön så är det nog att : -ett lönesystem ska leva, revideras och vara föremål för utveckling. -Det bör upplevas som rättvist och förståeligt. -Man kan styra beteenden med ett lönesystem, vilket man bör ta sig en funderare över, hur vill vi att vi ska agera, exempelvis mot kund?
Löner i byggbranschen
1 september 2011. Jens Hoffmann
Jag var på styrelsesammanträde i Sveriges Byggindustrier region öst/Stockholms Byggmästareförening nu idag. Det är spännande att vara med, lite av ett erkännande för oss på dipart och även för mig.
Vi börjar alltid mötena med en lunch. Jag kom en aning sent och satte mig vid ett av borden. Lyssnade på diskussionen och försökte komma in i ämnet.
En kollega till mig som är VD på ett betydligt större byggföretag berättade om en av hans anställda hantverkare som är riktigt duktig och som ska ta steget mot att bli arbetsledare. De två hade precis haft lönediskussion. Den blivande arbetsledaren hade varit riktigt påläst och gjort sin hemläxa. När han snyggt summerat visade upp de förmåner han hade som hantverkare som reseersättning och annat och översatte dem till en fast månadslön så kunde min kollega VDn bara konstatera att det skulle bli oerhört svårt att höja mannens lön trots att hans nya arbetsuppgifter av många skulle tyckas mer ansvarsfyllda.
Någon annan runt bordet fyllde i med att prata om reseersättningen som är praxis i byggbranschen. "De allra flesta arbetsföra i Sverige får själva stå för resekostnaderna. Det är unikt för vår bransch som det nu är. Vi beräknar kostnaderna för resorna till mellan 10-15kronor i timmen" sa ytterligare någon kollega.
Tänk att lönediskussioner alltid engagerar, till och med runt en god lunch.
En svensk hantverkare om svartjobbsproblematiken
25 februari 2011. Jens Hoffmann.
I min förra blogg "vore det klokt att byta personalpolitik" som handlade om svartjobbsproblematiken skrev jag att det var den sista i det ämnet på ett tag. Men nu har Jonas skrivit en kommentar till min blogg som var väl värd en plats i rampljuset. Så gott folk, håll till godo:
Vore det klokt och lönsamt att byta personalpolitik?
19 februari 2011. Jens Hoffmann
Vi har under de senaste 10 åren valt en väg när det gäller personal på våra byggen. Vi har valt att ha egna dipartkillar och tjejer som gör våra arbeten. Att i mesta möjliga mån jobba med anställd personal. Fördelarna är många: Lojalitet, säkerställd kompetens, ordning och reda vad gäller avtal och annat och framförallt så blir det mycket bättre slutresultat.
Men nackdelar finns det också. Våra anställda är precis som mig. De vill ha bra betalt. Självkostnaden för en duktig betongare, snickare eller plattsättare hos oss är cirka 280 kronor i timmen. Till det kommer bilar, försäkringar, verktyg och allt annat. Lägg till momsen så får slutkunden betala 470 kronor i timmen för våra tjänster.
Det finns givetvis alternativ till att ha egen personal: Vill avsluta debatten om svartjobben för den här gången med att visa ett av många liknande säljbrev som kommit till min inbox. Vill starkt poängtera att jag har ingen aning om hur det här företaget jobbar när det gäller att följa lagar och regler och jag har väl ingen anledning att tro annat än att de är helt seriösa.
Hej!
Henrik Arvidsson heter jag och driver tillsammans med min sambo ett företag i Riga, som heter Arvidsson & Sundling. Vi är specialiserade på att inom EU hyra ut kostnadseffektiv lettisk personal. Att hyra från oss kostar från 75kr/h och all vår personal kan engelska, har bra referenser och är villiga att arbeta. Just nu har vi erbjudande om byggnadsarbetare från ca 85kr/h
Vi hyr bla ut personal inom följande områden:
* Hotell
* Resturang
* Bygg
* Transport
* Jordbruk
* Sjöfart
* Städ
* Trädgård
Låter det intressant? Tveka inte att kontakta oss via mail, arvidsson.sundling@gmail.com, eller tel + 371 2975 29 01, 073-9357004.
Med vänliga hälsningar och förhoppning om ett gott samarbete,
Henrik Arvidsson & Jessica Sundling
Arvidsson&Sundling
Nicgales Iela 25-55
1035 Riga
Latvia
Vore det klokt att nappa på det här erbjudandet? Skulle vi tjäna mer pengar? Skulle vi sova lika gott?
Är det okey att våra konkurrenter nappar på det här erbjudandet?
Skogsindustrin tar tag i människoutnyttjandet
16 februari 2011. Jens Hoffmann
De lettiska skogsarbetarna fick så lite som 17 kronor i timmen. Dessutom fuskade deras arbetsgivare med skatt och sociala avgifter. Underentreprenören anlitades av Stora Ensos entreprenör. Nu kapar skogsjätten kedjan och kräver att deras entreprenörer direktanställer personal. Det här är rubriken i en stor artikel i Svenska Dagbladet idag.
Precis den här problematiken belyste jag i min debattartikel på Svd Opinion i förra veckan. Samma gamla visa med företagare som köper in underentreprenörer som egentligen inte är annat än skojare. Och ingen bryr sig. Att våra politiker agerar sorgfälligt långsamt har jag vant mig med, oavsett partifärg. Men nu verkar det som om i varje fall en av de stora beställarna tar sitt sociala ansvar. Och det här är tack vare att www.stoppafusket.nu skriver om det. Det tog tre år men nu gör Stora Enso tydligen något.
Vi har i vår byggbransch precis samma problem. Vi slåss regelbundet om jobb mot konkurrenter som systematiskt utnyttjar arbetskraft till villkor som vi själva inte ens skulle drömma om att jobba under. Slutresultatet blir billig arbetskraft som ofta mår pyton, bristfälligt slutresultat med missnöjda kunder, en bransch som ytterligare förlorar i anseende hos allmänheten och seriösa företag som får svårt att konkurrera.
Bra gjort Stoppafusket.nu. Bra gjort Stora Enso som trots allt reagerar och bra alla vi som skriver, agerar och inte accepterar eländet!
Vårt engagemang syns och bidrar till att förändra
2 februari 2011. Jens Hoffmann
Väcktes tidigt i morse av en vän som ville vara först med att gratulera till artikeln i Dagens Industri. Förstod först inte vad han syftade på då jag precis hade haft en natt med ett sjukt barn samt ytterligare ett som inte kunde sova vilket givetvis ledde till att jag fick sympativaravaken. Men väcktes snabbt av samtalet och förstod också direkt att jag försovit mig.
Men det roliga kvarstår. Artikeln som damen från Dagens Industri skrev blev publicerad och den var riktigt bra tycker jag. Dessutom intervjuades Per Unckel i frågan om mångfald och nämnde vid flera tillfällen det arbete som Mats genomför rörande våra rekryteringar och hur det avspeglar sig i vår mångfald. Köp gärna papperstidningen av Dagens Industri och se på sid 22.
Samtidigt har presskonferensen som Mats deltog i förrgår uppmärksammats i åtskilliga medier. Och inte undra på det. I Stockholm finns det 20 000 invandrare med gymnasie- och högskolekompetens som inte får jobb samtidigt som många företag letar förgäves efter kompetent arbetskraft. En liten matchning där vore kanske inte fel.

Här är ett typiskt dipartbygge, fyra nationaliteter på sex gubbar och jobbet flyter helt okey!
Jag tänker på alla duktiga hantverkare vi har på Dipart som börjat hos oss när språket fortfarande var ett problem. Efter en tid med svensktalande arbetskamrater runt omkring sig så börjar språket flyta och efter ytterligare något år så är det inget problem. Och det som är gemensamt för allihop är att yrkesskickligheten ligger på en hög nivå. Var skulle vi vara utan alla killar som Nazif, Darko, Augustin, de båda Mario, Witali, Grzegorz, Andrzeij, Tarik, Jurek, Andrew, Joey, Ingo, Shna, och många fler. Vi skulle vara ett kulturellt sett mycket fattigare företag och även ett byggföretag som skulle vara betydligt fattigare på kompetens! Vilken tur vi har att inte fler förstår det här.
Byggfuskarna är inte fusk, det är grov kriminalitet
21 januari 2011. Jens HOffmann
Jag har sett ytterligare ett avsnitt av Byggfuskarna med Ekdahl och Timell. Den här gången var det värre än vanligt. Det var inget litet byggfusk utan en hel villa som är byggd grovt felaktigt.
Det som stör mig är två saker.
1 Varför hänger inte Timell och Ekdahl ut den stora mäklarbyrå, "en av landets största" som är den part familjen gör upp affären med. Hade inte mäklarbyrån gjort ett så proffsigt intryck så hade eventuellt familjen kontrollerat den bakomliggande konstruktionen med olika bolag bättre. Mäklarbyrån har ett stort moraliskt ansvar här.
2 Man pratar i programmet om slarv, fusk och att man borde gjort bättre. "Det var en Estnisk byggfirma" säger den utpekade fuskbyggaren. Jag tror inte det var någon byggfirma över huvud taget inblandad. Det var ett vanligt svartbygge med allsköns gästarbetare från östländerna som gjorde sitt bästa men som överhuvudtaget inte kan bygga. Inte i Estland och definitivt inte i Sverige. Om familjen betalade 3.3 Miljoner för huset så är jag säker på att vår "entreprenör" tjänade grova pengar på bygget då han antagligen betalade en bit under 100 kronor i timmen för sin sk "byggpersonal".
Det här är inget fusk, slarv eller dåligt utfört bygge. Det är ren och skär kriminalitet. Skattebrott där man svindlar staten på sociala avgifter, moms och annat är en del. En annan är hur personalen blir behandlad. Jag skulle inte bli förvånad om gubbarna som jobbat på den här villan tjänade en bra bit under 100 kronor i timmen, hade långa dagar utan ordentliga raster och bodde ett helt gäng i en husvagn någonstans. Allt detta stinker. Dessutom så blir familjen grundlurad och förlorar miljontals kronor. Det här är ingen fuskbyggare. I min värld är det en yrkeskriminell vars verksamhet får stora konsekvenser för de övriga som påverkas. Långt långt borta i konsekvenskedjan så är det ju aktörer som den här mannen som gör att Vi och många andra seriösa byggfirmor lämnar privatmarknaden. Vi har helt andra lönekostnader och kan inte konkurrera. Så vi drar oss ur och lämnar marknaden till dem.
Redan 2004 skrev jag min första debattartikel om vad som behöver göras. Skattemyndigheten måste få åka ut på byggena och göra kontroller. Man ska kontrollera att de som vistas på bygget är vitt anställda och arbetar under avtalsmässiga förhållanden. Idag har man inga som helst kontroller! Det är i stort sett helt riskfritt att bygga hela villaområden svart. På sin höjd kan man få en skatterevision på sig men med lite tur så har bokföringen hunnit brinna upp så det är inte mycket som kan ske.Vare sig först sossarna eller nu borgarna har gjort något för att ta i det här problemet. Och Jag kan bara konstatera att fortfarande 2011 så är det tydligen vilda västern på många byggen och då speciellt när det är hus till privatpersoner.
Det här är en uppgift för våra politiker.De måste ge skattemyndigheten, polisen och övriga myndigheter verktyg så man kan göra något åt denna mycket välkända kriminalitet. Men man är så rädd för att införa kontroller så man släpper skattebrott för 70 miljarder med alla dess konsekvenser för de som blir drabbade på vägen. Ussch fy för den lede så dåligt!!
Först in sist ut, den devisen borde engagera mer...
20 december 2010. Jens Hoffmann
Jag blev väldigt förvånad över att alla kommentarer uteblev efter min senaste blogg. Trodde i min enfald att devisen först in sist ut skulle engagera mer... Kanske var jag lite för kortfattad....
Jag tror att många som varit anställda på samma företag i många år värnar för mycket om sin plats i turordningslistan. Denna rädsla för att förlora platsen i kön och därmed tryggheten är snarare av ondo än av godo. Jag tror att många på grund av det här missar möjligheter till fortsatt personlig utveckling genom att de inte vågar kasta sig ut i nya utmaningar. Min personliga rekommendation till dig som vill utvecklas, strunta i turordningslistan! Har jag rätt?
Jag anser det är fel att äldre ska ha lägre lön för att de "presterar" mindre. Förresten vem avgör det? Anser jag rätt?
Jag tror att om det vore enklare att anställa och avskeda så skulle det totala antalet anställda i byggföretagen öka på bekostnad av bemanningsföretagen och byggföretagens underentreprenörer vilket vore av godo. Tror jag rätt?
Ska antal år på Dipart väga mer ifall det krävs nedskärningar för att vi ska överleva än till exempel hur väl man gör sitt jobb och ger energi till sitt lag? Jag tycker att vi ägare av företaget borde ha mer att säga till om i den här frågan. Tycker jag rätt?