En god vän tog mig åt sidan och sa
4 maj 2011. Jens Hoffmann
"Hur kan du som VD för ett byggföretag skriva på bloggen att du är genuint ointresserad av allt vad bygg heter?" Han var seriöst orolig för att det skadar tilltron till mig som VD och att ett sådant uttalande kan skada våra kundrelationer.
Då jag hyser respekt för hans åsikter generellt så kan det säkert vara fler som läst den meningen och som undrar. Känner därför att jag vill utveckla det hela lite...
Ända sedan början på 90:talet har vi vuxit som företag. I snitt med 25-30% per år. För varje dag som gått har jag tyckt om mitt jobb allt mer. Varför är frågan jag ställer mig? Jo i början var jag iklädd mina sämsta gymnastikskor, några gamla byxor och hade en spärrnyckel i handen. Rent praktiskt balkongräckesmonterande stod på dagordningen. Ont i hela kroppen när dagen var slut och sår överallt på händerna efter varje gång jag slagit i knogarna mot räckesplåten. När vi anställde vår förste montör började det bli en aning mer intressant. Hur ska jag få honom att trivas? Det var en fråga som intresserade mig mångdubbelt mer än hur ska jag få underliggaren att liva med handledaren?
På samma sätt har det varit allt sedan dess. Jag går till exempel inte igång på vår nya vattenbilningsrobot, har inte ens brytt mig om att åka och titta på den. Men jag är genuint intresserad av att Evertsson som ska köra maskinen trivs hos oss. Och skulle gärna sitta en eftermiddag med honom om han har en fråga som är viktig för honom.
Ett annat exempel är byggmästarföreningen. Först var jag med i ett utskott, RYKEN. Dvs Regionala Yrkeskommitén. Vi jobbade med utbildningsfrågor, lärlingsfrågor, värderingar kring svartjobb bland unga, integration, kvinnor i branschen och liknande frågor. Väldigt intressant och jag bör ha gjort ett hyfsat jobb för nu sitter jag i stora styrelsen för Byggmästarföreningen tillsammans med de stora pojkarna (och flickorna!!!) Men hade jag fått en fråga "Jens, vill du sitta i bostadsutskottet?" Då hade jag tackat nej direkt.
På samma sätt fungerar allting i min vardag. Jag brinner för att bygga Dipart. Få ett friskt företag att fungera med sunda värderingar där vi lämnar bra jobb efter oss givetvis men även där vi sätter spår i människors medvetande i form av att vi skapar en företagskultur där integration är en självklarhet, där ett miljömedvetande ska ha en viktig plats och där det finns plats för alla de "goda saker" vi trots allt gör. Det driver mig. Det är det som gör att jag varje gång jag duschat de senaste 17 åren tänkt på olika frågor som rör jobbet.
Jag tror att jag är den klart sämste VD:n alla kategorier när det gäller att själv bygga saker, eller att leda byggen. Säkert. Men jag hoppas att jag lyckas hyfsat när det gäller att bygga en organisation som är duktig på att utföra byggnationer. Och där det finns plats för alla människor oavsett allt och där många vill jobba och få vill sluta!
Jag skrev att jag var genuint ointresserad av byggbranschen för att förklara varför min blogg handlar om så mycket mer än bara reglar, armeringsjärn och verktyg. Allt det där andra som måste till oavsett bransch. Men ska sanningen fram tror jag nog jag passar i vår älskade byggbransch just därför att jag är annorlunda. Jag är ingen byggare, ser därför sakerna på ett annat sätt än andra. Och det är ofta bra att inte vara som alla andra... Man sticker liksom ut lite då...