Jag tycker det är alldeles för få människor som idealistiska. För mig personligen handlar det om den utökade övervakningen av medborgarna i samhället. Två år sedan röstades FRA igenom, som ger en civil myndighet möjlighet att analysera alla svenska medborgares elektroniska kommunikation på internet. I och med att till och med alla telefonsamtal i princip går över internet snart, så betyder det snart all vår kommunikation. Vad händer med brevhemligheten? Förra året kom IPRED-lagen, som ger särintressen, privata bolag, speciella befogenheter som inte ens polisen har för att jaga fildelare - något som långt över 1 miljon av alla svenskar gör idag. Nu efter det senaste valet är det statens tur att göra det kraftigaste övergreppet mot medborgarnas integritet: telekomdatalagringslagen. En lag som redan implementerats i flera EU-länder, som påverkat hur människor kommunicerar med varandra i de länderna. Lagen tvingar operatörerna att lagra information om vem du har ringt när, vem du har mailat, sms:at, vem du har haft kontakt med helt enkelt, de kommer dessutom registrera var du är hela tiden, med hjälp av mobiltelefonerna. De flesta mobiltelefoner som även är avstängda informerar telemaster om var den befinner sig. Det här är något som skall göras tillgängligt för polisen. Alla blir misstänka, istället för tvärtom. Vad hände med att man var oskyldig tills motsatsen bevisats? Det här är vad jag brinner för. Det är vad jag försöker påverka människor. Och jag hoppas att det finns några få jag lyckas påverka. Så fortsätt vara idealistisk. Jag ser det som en styrka. Och visst, vissa människor kan bli trötta på en, men om inte några av oss tar kampen, vem ska göra det då?