Vi har ett eget lönesystem, och det är ingen lek att få det att fungera så att alla är nöjda!
7 november 2009, Jens Hoffmann
I slutet på förra och början på detta år så hade vi sex månader i rad med förluster. Våra beställare hade kraftigt dragit in på sina byggprojekt. Exempel på det är att både Fabege och Luftfartsverket egentligen slutade att investera över huvud taget. Det hela var en konsekvens av lågkonjunkturen.
Resultatet lät inte vänta på sig. Vår omsättning sjönk och vi gick back. Åtgärder var tvungna att genomföras. Ett av flera blev att kalla samman lönegruppen. Resultatet som jag fick med mig grabbarna i lönegruppen på var att inga bonusar skulle betalas ut förrän vi var tillbaka på noll. Med andra ord så lånade vi ut våra bonusar till firman ända tills vi kom tillbaka på ett plusresultat. Men alla jobb och deras eventuella bonusar skulle ändå redovisas i lönespecifikationen även om den inte betalas ut. På så sätt skulle alla veta hur mycket pengar de får när vi kommer tillbaka på noll. Detta var okey då vår grundlön i sig ligger över snittet i Stockholm med ungefär 15 kronor. Och bonusen är just en bonus som faller ut när det går bra. Men målsättning ska vara att den betalas ut regelbundet och att det beror på att vi som företag tjänar pengar och lever vår värdegrund på ett sunt sätt.
Nu har det gått 6 månader, vi har tjänat tillbaka stora delar av de tidigare förlusterna, och vi hade ett första lönegruppsmöte sedan beslutet om innehållna bonusar togs.
Det blev ett, för Mats och mig som representerade ledningen, tufft möte.

Mats, Niklas, Marie, Ferlander, Rolle och jag själv. Lönegruppen är helt samlad plus då Marie som kan ses som adjungerad
”Det är ingen idé att ha ett bonussystem om inte arbetsledarna följer systemet.” sa Niklas ”Månaderna går och vi får inget veta” sa Martin ”Håll inne lönerna för arbetsledarna så kanske de börjar respektera lönesystemet och våra löner” sa Rolle.

Niklas och Martin berättar för Marie varför det är irritation ute å vissa byggen.
Om jag som ansvarig summerar kritiken så kan jag konstatera följande. Vi bad grabbarna om en uppoffring. De accepterade den mot att bli informerade om hur det går för deras innestående pengar! Vi har inte respekterat det utan gravt slarvat! Grabbarna har inte blivit informerade! Skulden är min som övergripande ansvarig.

Här förklarar Thomas varför han inte prioriterar bonussystemet. Därefter fick han klart för sig att det var dags att omprioritera.
Kortsiktigt har vi nu en utmaning: Få in och utvärdera alla avslutade jobb så bonusen på respektive jobb kan redovisas med nästa löneutbetalning. Och om ett jobb går back så det inte blir någon bonus så måste även det redovisas, annars förväntar sig de som utfört jobbet en bonus som aldrig kommer!
Långsiktigt: Se om systemet ska förenklas så rutinen med nöjd kundenkät flyter smidigare.
Ja det blir spännande. Jag hoppas nu på två saker. Att det extrainkallade möte vi hade idag på morgonen med just arbetsledningen verkligen lyckades få alla att förstå den berättigade kritiken. Och att vi går tillräckligt mycket plus i oktober så vi kan betala ut killarnas bonusar vilket idag är långt ifrån säkert.
Jag lärde mig också att ska jag sitta med i ett lönegruppsmöte en hel eftermiddag så får jag inte prioritera bort lunchen den dagen! Det kan stjälpa år av arbete!